Brevvänner hade jag en massa i tonåren. Då var det ju vanligt med annonser i veckotidningar bl a. En av dem var en jämnårig tjej i Finland. Hon hälsade på fler gånger hos mig, både när jag bodde hemma och sen jag skaffat egen familj. Sen dog det ut, av någon oförklarlig anledning. Trist, men så blev det.
Mailvänner har jag en del nu och de har jag först blivit bekant med på forum som detta, plus någon arbetskamrat som tillfälligt jobbar utomlands.
Man kan bli lika god vän med en mailvän som en brevvän, men jag upplever det som att kontakten är annorlunda i början åtminstone. Om man får kontakt via ett forum har man som regel något gemensamt intresse och det är det man mest diskuterar i början av bekantskapen. Med vissa mailvänner stannar det vid det gemensamma intresset och med andra utvecklas det till en väldigt personlig kontakt och nära vänskap. Med brevvänner, åtminstone mina gamla, var det stora målet att lära känna varandra. Visst letade man gemensamma intressen och skrev om det, men samtidigt presenterade man sig och sitt privatliv ganska ingående.
Kanske är det risken att råka ut för en oärlig mailvän som gör att man inte är lika snabb med att lämna ut sitt privata. Vis av skadan kan man ju också vara....
|