Har än en gång stött på hundägare som av någon anledning trampar mej och mina hundar i hälarna på promenaden. Vad är det för vits med att gå mindre än två meter bakom ett annat hundsällskap? Det är väl nästan självklart att det blir ett möte/en konfrontation när vovvsingarna som går framför stannar för att kissa  . Hade situationen varit omvänd skulle jag ha lämnat företräde och valt en annan väg... Försökte iaf gå åt sidan en bra bit för att det inte skulle bli alltför trångt på vägen.
Nu blev det ett väldans skällande ändå för att lillvovven blev så överraskad, och då satte ju den annars så värdiga damen också igång. Tänk dominoeffekt, börjar en så börjar nästa  . (Ska kanske nämna att hanhunden är i slyngelåldern, och fortfarande håller på att träna sej i att vara lugn när det kommer andra hundar.)
Till råga på allt så slet sej lillpojken och rusade rätt fram till de andra och skällde ännu mer.... Kändes jäkligt trist eftersom vi hade gjort fina framsteg innan på promenaden. Tanten tittade uppfordrande på mej, och jag tror att hon förväntade sej en ursäkt. Fast den fick hon inte... Eftersom det hela inte hade hänt om de inte hade hade insisterat på att nosa oss i baken på det där viset....
--------------------
Stolt HBT-kompis
Angelica i zon 4-5, sambo med en karl och ett halvt zoo
|
Undrar hur dom tänker..., Småjobbiga hundägare
23-12-2007, 16:35
.
