Hundar som morrar, Var går er toleransnivå Alternativ

[Bettson]

För mig är det så att en hund aldrig någonsin ska få morra åt människor. Speciellt inte åt barn.

Samtidigt är det föräldrars plikt att lära sina barn att inte vara elak mot hunden.

Hundar ska heller inte morra eller visa agrresivitet mot andra hundar. Ett allt för närgånget och i hundvärden oartigt hälsande får resultera i att hunden säger ifrån. Gläfser och hugger i luften. Tex en tik som får alltför intensiv uppvaktning. Men därifrån så ska inte tiken ifall hon får vara ifred morra och göra utfall åt den uppvaktande hunden ifall den upppför sig ordentligt.

Vår Julafton blev sig inte lik i år och den kommer inte att bli sig lik kommande år framöver heller. Tyvärr för vi har annars haft trevligt.

Vi brukar åka bort över julen och fira ett par famlijer tillsammans. Värdfamlijen har haft två hundar och vi har kunnat ta med oss vår också. Det har alltid gått bra. Detta år så har familjen skaffat ytterligare en hund och har nu således tre stycken. Vi brukar göra allt det som man brukar på julafton och så sover vi över till juldagen innan vi påbörjar färden hem.

Allt började med att värdparets äldsta tik som det inte varit några som helst problem med förut börjar morra åt vår hund. Husse låtsades inte höra och när hon morrar igen ( det var verkligen allvar) så jag tillrättavisar tiken. Värden blir skitförbannad och talar i skarpa odralag om att jag inte får tillrättavisa hans hund och att hans hund har rättighet att försvara sitt revir. Hallå vi hade ju inte trängt oss på precis utan vi var bjudna dit med hund.

Jag var inte så pigg på att åka till djursjukhuset pga av hundslagsmål på julaftonen och jag vet att vår skulle ha fått mycket stryk eftersom hon är så himla snäll. Mycket lidande och dyrt och onödigt. Jag ville åka hem men det ville inte maken, han biter alltid ihop och vill inte ha några som helst konflikter.

Vi äter jullunch ser på Kalle Anka och så dyker värdens bror med familj upp. Nu var det dags med julklappsutdelning. Brodern har en son som är knappt två år. Han är inte busig utan ganska stillsam för sin ålder. Han har träffat vår tik förut och de pussades och kramades och vår tik var överlycklig.

Men inte värdens äldsta tik. Hon startade att morra riktigt otrevligt åt barnet som inte ens en gång rört henne. Värdens kommentar var : Håll reda på din unge för mina hundar tycker inte om att bli klappade av barn. Det fortgår några timmar och då morrar även den yngsta tiken åt barnet.

Värden går ut med hundarna för att kissa och barnet släpps ner på golvet. När hundarna kommer in igen så startar de genast morra åt barnet. Värden pekar då finger åt sin bror, hånler och säker i överlägsen ton: Håll reda på din unge för jag har varnat dig.

Vi övriga fick hjälpas åt att bära den stackars tvååringen som i fem timmar inte kunde få lov att gå på golvet en gång. Jag har hundvana och vet att detta kunde gått riktigt illa. Jag vill fortfarande åka hem, men min man ville inte ha konflikt nu heller.

Barnet mor ville också åka därifrån men barnafadern ville inte ha konflikt med sin bror. Mycket märklig inställning tycker jag eftersom ett sönderbitet barnansikte skulle vara en mycket värre och livslång konsekvens än att brodern blev sur.

Enligt min mening så om egna hundar och gästande hundar eller hundar och barn inte kommer överenns så ska den ena parten låsas i i tvättstugan under besöket.

Och den som påstår att det skulla vara barnet som skulle vistas i tvättstugan den har väl något slags tomrum mellan det där man hör med. Förmodligen ett riktigt korsdrag.

Jag är fortfarande skitförbannad, arg och ledsen eftersom det är människor vi umgås med både genom arbete och privatliv.

Vi måste nog tänka ut ett annat sätt att fira jularna i fortsättningen för eftersom värden på ett år fullkomligt har fått hjärnsläpp och låter sina hundar hota både andras hundar och barn, så kan man väl tänka ut hur det kommer att vara nästa år. Och då har vi en unghund också som jag inte vill ha förstörd. OCh värden ska skaffa en hund till.............

Har ni några förslag på hur man ska tackla saken?

[Inga från Närke]

Hoppas du har njutit av nyåret när din julafton blev så tråkig. Du har helt rätt om era vänner så ska det inte gå till.
Kan vara så att utrymmet blev lite för lite inomhus också när ni var så många personer och hundar. Kanske kände sig trängda och så även den nya valpen kan vara orsaken. Testa en annan gång när ni kan vara ute så får ni besluta sedan om ni ska stanna hemma nästa jul.

Kapar din tråd lite, hoppas det inte gör något, är ju ungefär samma ämne.

Jag var hos dottern igår eftermiddag och deras collie Rocky var omöjlig mot min Nemo skulle bara rida på honom. Fanns en tik i grannskapet som löpte om det nu orsakade detta eller om han bara ville dominera. Matte sa till men det hjälpte inte, Nemo sökte skydd i början hos mig men till slut så nafsade han ifrån men morrade inte. Min dotter ville att Nemo skulle säga ifrån för Rocky har inte fått något mothugg tidigare och hon ville att han skulle lära sig från både Nemo och dom.
Därefter tittade han på mig om jag skulle bli arg för under förmiddagen när vi var på promenad mötte vi grannens hund och då gjorde han så utan anledning nafsade till och visade tänder och det tolererade inte jag utan sa till.

Hur ska man lära hunden när det är fel och när det är befogat att han får säga ifrån? Ska man göra som jag gjorde säga ifrån när det behövs och låtsas som inget när det är befogat, förstår de det?