Man bör vara lite försiktig att klassificera trädsjukdomar också. Döda grenar eller intorkade blad måste inte vara sjukdomar. Ibland beror det på torka och dålig markbyggnad, ibland kombinationer av de två och sjukdomar.
Stora delar av Österleden i Ystad är planterad med hästkastanj. Dess blad har i många år torkat in väldigt tidigt på sommaren, vilket jag direkt kopplar till den dåliga markbyggnaden. Sen är det ofta så att träd som är fysiologiskt försvagade av torka eller mekaniska skador är betydligt mer mottagliga för allehanda sjukdomar; både av kastanjeminerarmal och kastanjebränna.
Jag fällde själv en ask på Norrviken innan jul som jag direkt kunde relatera till askskottsjuka. Detta träd var av sorten Fraxinus excelsior 'Jaspidea'. Angreppet på denna var ganska kraftigt men det lustiga är att inga andra askar (av den vanliga typen Fraxinus excelsior) i närheten visar några uppenbara eller tydliga symptom på att överhuvudtaget ha askskottsjuka. Sen är det inte särskilt ovanligt att förädlade sorter har sämre motståndskraft mot sjukdomar än den vilda arten.
Överlag är det viktigt, som de flesta här säger, med mångfald i trädbeståndet. Därför är det viktigt att vi "upptäcker" nygamla arter och introducerar nya trädsorter som användbara.
Träd- och buskuppropet är ett bra initiativ på ett sådant projekt.
Att diskutera beskärning som metod för att undvika sjukdomar är ganska dödfött. Med beskärning drar man på sig en enorm arbetsbelastning för många år framöver som inte kan stå i proportion till vad som troligtvis är ett mycket osäkert resultat. Beskärning diskuterades också som räddningsmetod för almar när sjukdomen "upptäcktes".
Redigerat av Big Gardener: 12-01-2008, 10:11