|
Kram på dig silos! För mig tog det 22 år innan jag kunde känna mig någorlunda "normal" och accepterad av omvärlden. I skolan var jag mer eller mindre utstött av mina jämnåriga, så det tog lång tid innan jag vågade lita på att om någon gav mig beröm också menade det. Har iof fortfarande svårt att tro att någon kan tycka att jag duger något till. Nu har jag människor omkring mig som jag vet att jag kan lita på och det känns BRA!
Med detta vill jag bara säga att jag förstår dig, för jag har också ett behov av att kunna krypa in i min egen lillla "värld" och göra sånt som är "mitt" och bara existera. Att tillbringa en stund i mitt eget sällskap ger mig kraft (och lust) att umgås med andra människor.
--------------------
Ju mer du vet, ju mindre förstår du (Zhuang Zi)  cancer.gif |
Om mig och mitt liv;för dem som vill läsa....
12-01-2008, 11:48
