Matproduktion och hunger Alternativ

[rahmat2]

År 2005 var produktionen av(gram per person och dag):
Nöt o Kalv 25
Svinkött 42
Fårkött 3
Fjäderfäkött 33
mjölk 20
Smör 3
Ost 8
Hönsägg 25
Tomater 60
Socker 60
Vete 250
Råg 6
Havre 92
Majs 300
Ris 250
Potatis 134
....


Men samtidigt lider 852 miljoner människor av kronisk hunger och till följd av detta dör ett barn var femte sekund.
Varför kan man undra?
Källor:
- Statistiska årsboken
- FN-rapport
-Sveriges Radio

PS. Siffror i Statistrsika årsboken står i ton. Jah har räknat de med tanke på att världen befolkning var den första januari 2006,
6581153596 enligt Worldpopulation.

[Piccante]

Hörde på nyheterna att det idag finns fler människor på jorden som lider av fetma och välfärdssjukdomar kopplade till överflöd av mat än människor som svälter av brist på mat. Säger ju något om fördelningen. Tyvärr är det svårt at tstyra om resurserna i nuvarande ekonomiska system (ta inte detta som att jag argumenterar för planekonomi) men med en fri marknad så är det de som betalar bäst som får mest. U-länder missgynnas på världsmarknaden.

[rahmat2]

... U-länder missgynnas på världsmarknaden.

världens miljöfrågor i all ära, men om vi skall gå tillbaka till det vi började med så tror jag följande:
Om med världsmarknaden menas kapitalets sökande efter nya vinster, så de "U-länderna" både gynnas och missgynnas.
1)En fabrik som öppnar i ett annat land med svagare ekonomi, höjer fabriken standarden för arbetarna. En del av det som är standard i fabrikens moderland tas med till det nya landet så som skyddsverktyg etc.
2)Med kapitalets färd från starkare ekomonier till länder med svagare ekonomier följer också dumpning av hälsofalriga gods. Här om åren var det Indien och länder i Afrika på löpsedlarna som mål för dumpningar.
3)Inmarcshen av kapital från starkare ekonomier till svagare ekonomier tar inte hänsyn till människornas behov i den svagare ekonomin. Samhällsutvecklingen går snabbare än det som kan handskas med i den svagare ekonomin. Människor som överger den lilla biten av mark i byarna för att arbeta i städerna får varken tag på mat i stan eller kan vända till byn, för vete odlas på annat hål mycket billigare och i stora skalor än vad bonden kunde hittills odla.
4) En uppdelning i U-land och I-land kan göra att människor i det som kallas för U-land ställs breddvid varandra trots att de har motsatsa intressen. I-landers kapital kan inte göra det som de gör utan samtycke och hjälp av en grupp,kapitalägarna, i "U-landet" som har intresse i det hela.