Alltför strikta etikettsregler upplever jag mest som lite skrattretande även om det kan vara riktigt trevligt att spela med ibland. Men jag kan ju erkänna att en riktigt "fin" middagsbjudning skiljer avsevärt från en vanlig vardagsmiddag här hemma hos oss. (Det har t o m hänt att vi ätit en färdigpizza direkt ur pizzakartongen.
)
Sedan håller jag absolut med om att även om man inte är den som tycker att det där är så himla viktigt i vardagslag, så är det bra att känna till lite regler, om inte annat för sin egen trevnad så man slipper känna sej osäker i vissa situationer.
Gällande om att visa respekt för äldre personer tycker jag är helt naturligt om jag går till mej själv. Respektkänslan är alldeles äkta eftersom dessa personer har så mycket mer livserfarenhet och det får i alla fall mej att känna en viss vördnad och
där gör det ingen skillnad på fattig eller rik.
Jag har lite svårt att förstå en del vuxna som hävdar att det inte är viktigt att lära sina barn att lyssna på och visa respekt mot vuxna utan låter dem bestämma och styra. Det är inte naturligt, se bara hur det går till i djurvärlden. Vem bestämmer där? Jag vet att en del menar på att man inte kan göra den jämförelsen eftersom människan är så mycket intelligentare än djuren. Jovisst, håller med! Men det gör ju också att telingarna inte är dummare än att de försöker utnyttja situationen och då tror jag att det kan det gå överstyr helt. Vi människor är också beroende av en viss ordning oss emellan sftersom vi faktiskt är flockdjur.
Vanligt hyfs, räknas det som vett då?
"Behandla andra som du vill bli behandlad själv" säger nog det mesta vad jag tycker i den frågan.
Det som bl a Grå skriver om mössor i t ex skolan. Det var tankeväckande och vore säkert nyttigt att ta sej en extra funderare på. jag har inte tänkt i dom banorna innan. Jag har faktiskt tillhört dem som tyckt att det är brist på uppfostran när dom gör så....fram tills nu. Tack!
Men det som slår mej då är att:
- Usch, är det verkligen så illa att självkänslan sitter i mössan!? Då har vi vuxna vekligen misslyckats kapitalt!
Då är det också vårt ansvar att se till att det blir en förändring på det planet. Då är det ju ännu viktigare att vi inte bara lättvindigt tiger still och släpper mössfrågan. Då måste det ju verkligen bli ett mål att få bort mössorna från klassrummen. Den dagen mössorna är borta har vi också fått tillbaka barnens självkänsla, om det nu förhåller sej på det viset att den bor i mössan.
Och tillbaka till oss vuxna. Ingen har tagit upp det här med vett och etikett och mobiltelefoner. En nutidsfråga som vi borde försöka få med i etikettsboken.
Där vill jag sticka ut hakan med att hävda att de som borde läsa på dessa regler lite extra, är de som kan räknas som lite "finare" folk och som i allmänhet anser sej vara duktigast på regelboken.
Många i den kategorin struntar fullständigt i att det kanske kan störa omgivningen att det ringer och plingar i varenda ficka jämt och ständigt. En ursäkt brukar vara att de
bara måste vara tillgängliga (eftersom de är så oumbärliga).
-Pyttsan säger jag då. Hur klarade vi oss innan mobilerna kom?
Ja jisses, vad jag tyckte mycket i ämnet då, jag som inte tycker att "vett och etikett" är så mycket att orda om eftersom det borde vara ganska självklart hur vi ska bete oss mot varann.
vett o etiket, håller ni hårt på den?
12-02-2008, 19:20
