vett o etikett håller ni hårt på den o hur är den i dag

jag kan ge ett exempel som hände min faster på 60 talet. Hon gifte sig med en ingenjör när hon var 19 år hennes man var 27 år. De flyttade till småland och en gång var de på en stor fest.
Först tog prästens fru mat och sedan tog ingen mat och efter 5 minuter viskade någon till min faster de är din tur. Varför då sa hon. jo ingengjörskan skulle ta som nummer 2.

Vissa saker håller jag på, andra struntar jag i lite som det behagar.
Dukning är viktigt vid större middagar, att glas och bestick ligger i rätt ordning. Också att man inte reser sig från bordet innan värden och värdinnan gör det, men håller jag gille själv får folk komma och gå som de vill.
Till vardags så blir det väldigt synd om den som talar i mun på mig och så är det viktigt att äta med stängd mun och hålla fötterna nere från soffbordet.

Mina elever får ha keps på sig på lektionerna för jag anser att inlärningsförmågan inte sitter i mössan utan förhoppningsvis en bit längre ner, men de får under inga omständigheter ha fötterna på bänkarna. Däremot har jag kompromissat och sagt att den dagen de tar sig fram enbart på händer så får de ha fötterna var de vill.

I vissa kretsar , som jag kommit i kontakt med via jobbet , hålls det hårt på etiketten. Har själv varit enda dam vid middagsbordet med 20-30 karlar , en del i uniform , och setat och smålett lite åt den ordning som råder. Jag serverades först och sedan i rangordning , det skulle skålas efter vissa regler osv.

Nästan på pin kiv gjorde jag något som verkligen stack ut , jag följde med in i " bilbioteket " , drack konjak och rökte cigarr. Satt kvar extra länge eftersom det var så uppenbart att jag skulle bryta upp först.

Privat så håller vi inte på mer etikett än att man ska vara trevlig = inte med vilje såra andra . Man ska nturligtvis inte heller sitta med fötterna på bordet , peta sig i näsan osv.

Jag har växt upp med att när man hälsar på någon som är äldre så ska man resa sig för att ta i hand. Det är självklart för mig att göra så, ett sätt att visa respekt för t.ex. äldre släktingar. Det stör mig jättemycket när folk bara sitter kvar, hälsar med en slapp hand som känns som en död fisk och inte ens tar ögonkontakt. Då kan de väl lika gärna säga "dra åt h***", för det känns som att det är det de menar.

ja jag är med uppväxt med att handhälsa på äldre

och resa dig?

oja

Normal hövlighet som att resa sig när man tar i hand och hälsar ... det trodde jag alla gjorde.

Skulle aldrig falla mig in att bemöta en person på annat vis än en annan, oavsett vad personen ifråga har för titel.
För mig är all människor lika värda och därför duar jag alla förutom äldre personer som jag inte är personligt bekant med.
Dem säger jag ni till.

Middagar hos oss är trevliga,mysiga tillställningar, där vi umgås utan att hålla oss till konstlade regler.
Det är fritt att lämna bordet närhelst om man behöver, ingen höjer ens på ögonbrynet.


Har någon gång sett en kvinna på teve som berättade hur man skulle bete sig på middagsbjudningar mm
Herreje man behöver ju minst en etikettbok att ha tillhands under hela middagen, bara för att inte göra bort sig.

Nää... tacka vet jag normalmiddagar där man får vara sig själv och slipper spela teater.

Jag fick en typisk borgerlig medelklassuppfostran. Praktiskt att veta vad som gäller i olika sammanhang. Samtidigt handlar vett och etikett främst om att vara vänlig, skapa kontakt och visa respekt mot andra människor och deras behov.

Visst vet jag vad som "enl normerna" gäller i olika sammanhang ... men jag väljer att inte bry mig
om förlegad norm som gällde då folket var indelat i grupper ... adel, borgare och bönder.

Precis .... vett och etikett handlar om att vara vänlig, skapa kontakt osv som du säger.
Men det handlar inte om att "föra sig rätt" vid en bjudning, inte heller att titulera din bordsgranne.

Visa respekt mot andra människor = Ja! ... och deras behov? förstår inte riktigt vad du menar med det.

Humhum är du min lillebror snigelen

håller hårt på dom så gott jag kan ,, håller alltid upp dörren för klassen ( 1kille i klassen å jag resten tjejer )

Trodde jag var din storebror?

Traditionen med att prästens fru ska ta mat först tycker jag man borde återuppta

.

Tycker det är ett j**la ofog att ha mössa på sig inomhus om man inte måste ha det i förebyggande syfte som arbetsskydd. Sedan tycker jag det är trevligt när någon håller upp dörren, erbjuder sin sittplats, hjälper till med kappan eller drar ut stolen vid bordet när man ska sätta sig.
Andra regler som kan finnas om det är olika status på folk på samma fest eller så tycker jag är dumheter.

Ja du...säkert!!

Om någon har en mössa på inomhus, så finns det säkert ett skäl, handlar ofta om osäkerhet. Inte springer vi omkring och rycker ut nappar ur barnamunnar, för att vi tycker det der mindre trevligt ut....

Ja det hör till god ton tycker jag!

Beror på situationen. Här på bonnvichan är det bortkastad ansträngning, men när jag åker hem, tar jag på mig socitetsrocken igen

Vett och etikett och att kunna föra sig i olika sammanhang tycker jag personligen är viktigt, den uppfostran har jag fått, det gäller väl även på nätet men tyvärr finns en del som idkar pajkastning ,bakom en skärm kan en del bete sig hur otrevligt som helst

Precis som djävulen flyger i vissa så fort de sätter sig bakom en ratt!

Asbolut

ja ruskigt

Vett o etikett handlar för mig om att kunna föra sig bland folk eller visa sin "sociala kompetens" som det kallas på fint språk. Men att stå med mössan i näven buga och hälsa på greven, prästen och disponenten före man hälsar på pigan och och det lokala fyllot tycker jag inte är vett o etikett. Jag vill behandla folk lika.

Men visst är det trevligt om man har bordskick och kan äta civiliserat och hälsar och presenterar sig när man möter andra, likaså håller upp dörrar och är allmänt trevlig.

En sann gentleman

Det låter bra i mina öron det , någon som visar respekt för sina medmänniskor !

Håller med dig att det är praktiskt att veta, då kan man ju anpassa efter vad situationen kräver och man vet också när det är OK/inte Ok att bryta mot reglerna.
Gita

Det där var väldigt bra sagt! Och jag lever efter min mammas motto: "Fin är den som fint bär sig åt" och då menade hon precis det Du säger Markus!

För ett tag sen blev jag uppringd av en försäkringsagent som ville sälja på mig en försäkring jag inte behövde. Han envisades med att säga "ni" till mig och jag sa till honom att det går fint med "du". Han höll på att trilla baklänges! (han flämtade till i luren). Jag tycker nämligen inte att det är särskilt artigt att nia. Inte år 2008. Den yngre person som försöker nia mig får tillbaka det jag lärde mig som ung (det var inte mor som lärde mig "avarterna"). Dom brukar inte tycka om den behandlingen!

Intressant tråd

Fast etikett är ju lite kul också.
Kolla mrs Bucket t ex. Håller benhårt på vissa regler men trampar oftast i klaveret själv.
Själv uppväxt med medelklassetikett. Nosat på lite mer avancerade regler under kadettskola och förvånats över hur till synes meningslösa vissa regler är, men ändå axiom.
Samtidigt så förvånas jag hur väl spridda etikettsreglerna är.
Men till vardags mildras ju reglerna lite.
Vi tar till utomsvenska regler mer och mer. På gott och ont. Mest gott.
Skulle jag springa runt bilen och hålla upp dörren för k hustru så skulle hon undra. Dessutom skull jag (i varje fall just nu) halka och bryta ett ben. Skulle en dam komma fram till vårt bord på lokal och jag reser mig upp så skulle sagda hustru kräva förklaringar efteråt. Men medge att det är trevligt.
Det enda som mina elever nogsamt antecknade när jag hade etikettslektion i arbetsmiljökunskap (händer att man skall äta med chefen eller kunder) var hur man återgäldar en skål på gammalt vis:
A Titta på klockan efter att någon chef eller god vän skålat med dig.
Inom 2 minuter skall du
B Vända dig till verderbörande med orden – Kalle/Överste/Kyrkoherden, jag önskar återgälda din, mig nyss så vänligen proponerade skål…
Vid högtider gäller kavaj eller mörk kostym vid storhelgernas mer väsentliga måltider. Ungdomarna är jättenoga med det. Och även sommarluncher i det gröna kräver T-shirt. Mössa på är tillåtet i jaktkojan och utomhus om hackspettsvarning är utfärdad eller kylan kräver detta.
Somt är att glädjas och vara stolt över när det gäller etikett. Somt är värt att skrattas åt men skall alltid respekteras tycker jag.

Många äldre blir väldigt stötta när man niar dem.

Precis! Förr tilltalade man alla människor som hade någon form av position i samhället med titel. Näst "finast" var att säga herr eller fru. Ni sparades till de som var längst ner på samhällsstegen. Möjligen var det ännu värre att tilltalas hon eller han.

Med tanke på att dessa elever har tillbringat hela grundskolan inte bara utan keps men ockå utan att ha öppnat en bok, de dagar de ens har kommit till skolan, så bryr jag mig inte det minsta vad de har på huvudet sålänge de använder det de har i huvudet på mina lektioner. Tro det eller ej, men de kommer till skolan varje dag och de läser allt vad de orkar. Givetvis är jag hjälpt av att jag har dem i ett praktiskt program.
Jag tycker det är mer ofog att skapa regler som inte fyller någon funktion bara för att det ska finnas regler. Regler är ett verktyg och ett redskap som ska användas med förnuft.

I många fall sitter ungdomarnas självförtroende nästan instickat i deras mössor, ta av dom mössan/kepsen och dom känner sig både nakna och blottade.
Min son jobbade ett år som 10-danslärare på en mellan/högstadieskola där det sagt att mössa/keps skulle vara förbjuden på lektionerna, han gjorde då en kompromiss med eleverna, om dom gjorde som han sa och dansade hela lektionerna så fick dom behålla mössan/kepsen på.
Alla utan undantag dansade lektionen ut och till slut så kände dom sig så säkra på dansen att dom frivilligt avstod huvudbonaden för att dom blev för svettiga.

Tack för ett intressant och belysande exempel.

Nej visst. på bonnvichan rapar och pruttar man vid marbordet och snyter sig i servetten.
Du, jag tror inte du kan det här med vett och etikett. För olika grupper gäller helt enkelt olika regler, vilket är bra att känna till.
Gita

Det är ett stöd att veta lite vad som gäller i olika sammanhang.

I grunden handlar det dock mer om ett förhållningssätt, att vara vänlig, skapa kontakt och visa respekt mot andra människor och deras behov.

Såna här ämnen och trådar blir jag så konfunderad över. Varför ska folk utan fina titlar och befattningar behandlas "sämre" än andra? Varför räcker det inte med snäll och vänlig för alla, oavsett ålder, kön eller inkomst?

Om Maria S skojar med sitt inlägg, så var det väl inte särskilt roligt? Och menar hon allvar så tycker jag synd om henne som behöver bo där hon inte passar in.

Tycker man ska behandla alla på ett trevligt sätt. I den här stan (Stockholm) undrar jag vad som är fel med folk och särskilt när man går på stan eller är i tunnelbanan, folk är som ångvältar och trampar en på fötterna, knuffas och buffas, svär och kör på en med barnvagnen på hälsenorna. Sen tycker jag man ska vara trevlig antingen det är statsministrar eller uteliggare. Jag behandlar alla lika vilken "status" de än har, vad nu status betyder

Nej. Stockholm i rusningstrafik är inget vidare ställe - inte mkt plats för "vett och etikett", bara jäkt och stress....


ett skogstroll ska väl vara i skogen och inte i "stan"....

Alltför strikta etikettsregler upplever jag mest som lite skrattretande även om det kan vara riktigt trevligt att spela med ibland. Men jag kan ju erkänna att en riktigt "fin" middagsbjudning skiljer avsevärt från en vanlig vardagsmiddag här hemma hos oss. (Det har t o m hänt att vi ätit en färdigpizza direkt ur pizzakartongen. )

Sedan håller jag absolut med om att även om man inte är den som tycker att det där är så himla viktigt i vardagslag, så är det bra att känna till lite regler, om inte annat för sin egen trevnad så man slipper känna sej osäker i vissa situationer.

Gällande om att visa respekt för äldre personer tycker jag är helt naturligt om jag går till mej själv. Respektkänslan är alldeles äkta eftersom dessa personer har så mycket mer livserfarenhet och det får i alla fall mej att känna en viss vördnad och där gör det ingen skillnad på fattig eller rik.

Jag har lite svårt att förstå en del vuxna som hävdar att det inte är viktigt att lära sina barn att lyssna på och visa respekt mot vuxna utan låter dem bestämma och styra. Det är inte naturligt, se bara hur det går till i djurvärlden. Vem bestämmer där? Jag vet att en del menar på att man inte kan göra den jämförelsen eftersom människan är så mycket intelligentare än djuren. Jovisst, håller med! Men det gör ju också att telingarna inte är dummare än att de försöker utnyttja situationen och då tror jag att det kan det gå överstyr helt. Vi människor är också beroende av en viss ordning oss emellan sftersom vi faktiskt är flockdjur.

Vanligt hyfs, räknas det som vett då? "Behandla andra som du vill bli behandlad själv" säger nog det mesta vad jag tycker i den frågan.

Det som bl a Grå skriver om mössor i t ex skolan. Det var tankeväckande och vore säkert nyttigt att ta sej en extra funderare på. jag har inte tänkt i dom banorna innan. Jag har faktiskt tillhört dem som tyckt att det är brist på uppfostran när dom gör så....fram tills nu. Tack!
Men det som slår mej då är att:
- Usch, är det verkligen så illa att självkänslan sitter i mössan!? Då har vi vuxna vekligen misslyckats kapitalt!
Då är det också vårt ansvar att se till att det blir en förändring på det planet. Då är det ju ännu viktigare att vi inte bara lättvindigt tiger still och släpper mössfrågan. Då måste det ju verkligen bli ett mål att få bort mössorna från klassrummen. Den dagen mössorna är borta har vi också fått tillbaka barnens självkänsla, om det nu förhåller sej på det viset att den bor i mössan.

Och tillbaka till oss vuxna. Ingen har tagit upp det här med vett och etikett och mobiltelefoner. En nutidsfråga som vi borde försöka få med i etikettsboken.
Där vill jag sticka ut hakan med att hävda att de som borde läsa på dessa regler lite extra, är de som kan räknas som lite "finare" folk och som i allmänhet anser sej vara duktigast på regelboken.
Många i den kategorin struntar fullständigt i att det kanske kan störa omgivningen att det ringer och plingar i varenda ficka jämt och ständigt. En ursäkt brukar vara att de bara måste vara tillgängliga (eftersom de är så oumbärliga).
-Pyttsan säger jag då. Hur klarade vi oss innan mobilerna kom?

Ja jisses, vad jag tyckte mycket i ämnet då, jag som inte tycker att "vett och etikett" är så mycket att orda om eftersom det borde vara ganska självklart hur vi ska bete oss mot varann.

Cacki!
Många bra synpunkter. Utmärkt att du tog upp "mobilvett. Jag blir så trött av alla avbrott och känner inte alls attjag vill veta allt om främmande människors privatliv!

"En ursäkt brukar vara att de bara måste vara tillgängliga (eftersom de är så oumbärliga)."

Jag brukar säga precis tvärtom , om man är så viktig så kan man stänga av sin mobil. Varför ?Jo de som verkligen vill ha tag i en får då göra sig lite besvär och just det visar hur viktig du är !!!!

Håller helt och fullt med dig , finns inget värre än folk som beter sig så med sina mobiler. Eller sitter på offentlig plats och nästan skriker ut saker om sitt privatliv i mobilen.

..de mobilidioter som retar mig mest är de som högt måste gapa i telefon om deras extremt viktiga möten, skryta med att de har en sekreterare eller något annat väldigt imponerande. Särskilt när man sitter som packade sillar på bussen... hade en fasansfull huvudvärk härom veckan och hade nog brutit mot vett och etikett om personen inte tystnat när hon gjorde...

Jag brukar dricka direkt ur ölflaskan för att hålla på etiketten.

vad gör glasmästaren när han är utan glas




jag såg en gång en man som skulle vara viktig på tåget. han tog upp en dator o satte på ett bord. bredvis la han en pärm men han bara spelade kort på datorn

Jag håller på de etiketter som jag anser hör till vanlig respekt och hyfs...alla andra ger jag fullständigt blaffen i...och jag har säkert min alldeles egna etikett som jag tycker man ska följa om man har skam i kroppen. Som att t.ex se till att barnen får mat före pastorskor och ingenjörskor!!!

Jag både håller med och inte håller med om en del här... Det där med att "fina titlar" skulle ha någon betydelse längre köper jag inte. Vad är förresten en "fin titel"? Det är nog mest mycket gamla människor som har kvar det där. Däremot tror jag att man blir behandlad efter hur man för sig. Skulle jag vara till exempel kypare skulle jag nog ha lättare att vara lite extra trevlig mot den gäst som har ett trevligt sätt vid bordet, som inte stör omgivningen, som inte äcklar andra gäster genom att slabba och tugga med öppen mun och så vidare...

Det många här kallar vett och etikett tycker jag hör till vanlig hyfs - att inte slänga igen dörren om någon kommer bakom en, att lämna plats för äldre, sjuka eller gravida på tåget. Jag pratar inte i telefon med andra när jag har gäster hemma eftersom det vore oartigt. En väninna till mig svarar på samtliga mobiltelefonsamtal och SMS som hon får när vi bjuder hem henne på middag och mina vinkar om att jag aldrig skulle göra så, går inte hem. Jag känner det som att jag är mindre viktig än de som ringer henne.

Om det är samma personer som tycker att vett och etikett är löjligt som de som sätter upp sina skitiga skor på tågsätena, sina lortiga väskor bredvid sig, smackar till medresenärerna med ryggsäcken (istället för att ta den i handen när man går ombord), tränger sig, hostar och nyser rakt ut osv, osv, osv - då förstår jag varför världen ser ut som den gör.

Och Anders, varför tror du att han som tog upp datorn ville vara "viktig"? Att ha en dator nuförtiden är ju ingenting speciellt för de flesta. Om jag hade långt att åka och hade en dator med mig, skulle jag också kunna tänka mig att spela spel för att få tiden att gå. Den som sa't han va't?

Kakaduan