Här bor två FETA gerbilbröder! Att de börjat bli feta konstaterade jag så sent som häromdagen. Jag har nog läst på slarvigt för jag har missat det där att man kan behöva ransonera födan lite extra ibland.
Faktum är att jag tog hand om dem för katternas skull.
Mina katters skull alltså. Jag tyckte att katterna skulle få lite "spänning och mental träning" och det har funkat så över förväntan!
Gerbilerna bor i en stor "kuvösbur" med takgaller + en extra galleröverdel ovanpå som katterna kan sitta på utan att jag behöver vara rädd att något ska gå sönder så katterna kan ta gerbilerna. Första två-tre dagarna varnade de varandra genom stampningar när det kom en katt men numera bryr de sig inte alls. Tvärtom är de nyfikna och kommer alltid ut och nosar runt när de hör katterna på "taket" - till katternas stora förtjusning förstås. Katterna tycks alltid tro och hoppas att de ska få tag i en "råtta" medan "råttorna" sen länge tycks veta att de går säkra...
Det verkar vara smarta och vänliga och luktfria djur! Enda nackdelen är att de kissar i sin sandlåda som de egentligen ska sandbada i.