Jag har respekt för att grannar har synpunkter på min tomt liksom jag förväntar mig att de lyssnar om jag har synpunkter på hur deras tomtanvändning påverkar mitt liv på min tomt.
Ens egen tomt är ju på intet sätt isolerad från de övriga. Somligt samarbete krävs för att man ska trivas. det är ju därför som det finns detaljplaner som reglerar hur högt man får bygga, hur man får göra om markerna etc. Och det blir allt vanligare kring storstäder att man upprättar markskydd av olika slag; allt ifrån att reglera hur stor markdel som får höjas/sänkas, markytor som inte får bebyggas eller markomvandlas, att man måste söka för att få fälla större träd mm.
I detaljplaner över områden tycker jag att man reglerar husbyggen alltför detaljerat, medan man får omvandla marker hur som helst. Hus är lätta att förändra medan marker tar hundratals och tusen år att etablera sig efter grävning, schaktning, fällningar, markbyten.
Vi hade en granne på baksidan som fällde alla träd och grävde upp hela marken från hörn till hörn. Grävde och sprängde för källare och anlade trappstegstomt istället för den naturbacke med trädgård och naturmark som där var. Resultatet blev inte bara att norrvindarna tryckte på hos oss (och våra träd) utan också att markvatten nu rinner över stigen och inisas på vintern, och sedan rinner in på vår tomt. Kring vårt hus har vi därför byggt en särskild dräneringsledning.
Så visst hör tomterna samman. Efter grävarherren kom nya ägare in i grannhuset och de ville att vi skulle ta ned träd på vår tomt. Jag kunde gå dem till mötes om de återplanterade träd på sin tomt. De accepterade, men hann inte bo kvar så länge att det utfördes, och nu bor nya där som inte tycker illa om våra träd alls. Tur att jag inte tog ned någon av mina hundraåriga träd för att någon som bodde här bara ett år ville det!
--------------------
|