Det blev en ny vinkling nu Ulrica. Om det skulle komma ett gäng galningar så skulle jag försvara mina barn ( om de var hos mig , de är vuxna ) . Men för egen del , nej. Till vilken nytta? Om jag lyckas klara mig från dessa galningar så kanske jag timmen efter smittas och vad händer då?
Sedan är det nog så att vi skulle klumpas ihop på olika ställen av försvaret, hemvärnet m fl. Kanske skulle man göra som i krig , skilja barnen och föräldrarna åt, alla som kan måste hjälpa till oavsett om man har barn eller ej. Så var det iaf när mina barn var små , jag såväl som andra blev uttagna till civilförsvarstjänst.
Så summan av kardemumman är nog att vi kan inte göra så mycket som enskilda och jag ser heller ingen orsak till varför jag skulle göra annat än hjälpa de som råkat värre ut än jag.
--------------------
Mälardalen zon 2 - 3
Att känna skuld är att vara human
|