Åååå---
Sol som rullar på grantopparna, får gavlarna på hukande silvergrå lador i dalen att glöda och älggräs och björkstammar att stiga fram och skimra i nattens ljus, och tystnaden som bryts av storspovens flykt och doften av hässjat hö och myr...Så vackert!
Det var evigheter sen jag var där uppe en sommar, trots att femtio procent av föräldrarna bor kvar. Borde kanske resa dit snart!
Å andra sidan, näktergalar i nyutslagen bokskog och sammetssommarmörker går inte av för hackor heller. Snart är vi där!
Unn, som blev högstämd naturlyriker för ett ögonblick
PS Hur beter sig din Crambe Kerstin, måste man pyssla om den med stöd och uppbindning och sådant, eller klarar den sig själv?