Ert förhållande till grannarna Alternativ

[stason]

Jag behöver moraliskt stöd...

Det är så att min nyinflyttade granne har en enorm gräsmatta med lite träd på. En gräsmatta som bara skriker efter en ordentlig trädgård. Nu har han varit ute och rensat i buskarna och det är ju inget fel med det men till min förskräckelse har han nu sågat ner ett enormt körsbärstrad! Och inte nog med det för för några dagar sedan när jag och farsan var ute och fällde ett dött träd i min trädgård såg jag i ögonvrån hur en stolt och vacker gran på 12-15 meter rörde sig. En tanke flög genom huvudet "Han kommer fälla den!" och några sekunder senare hör man från grannen: "TIMBER!" och granen lämnar jordelivet.

Jag har ju ingen rätt att styra över vad grannarna hittar på men det är ändå tråkigt när han redan har så mycket plats att göra vad han vill på. Jag var tvungen att be honom låta bli ett träd där två skator byggt bo för 4-5 året i rad. De kan jag se från ovanvåningen och det med glädje.

Hur reagerar ni när era grannar våldför sig på naturen?

[Ewa L]

När jag flyttade till mitt hus var jag först lite ledsen över att grannen bakom hade en hel del tallar på sin tomt. Skuggade för solen etc. Deras tomt (och framför allt hus) ligger ändå betydligt lägre än min.
Med åren — och detta forum — har jag blivit klokare och insett att det är lättare för mig att flytta på mig för sol etc. Och det tallarna "stör" ger de igen 1000-falt genom att de läar rejält när det blåser och att hjälpa mig sänka micro-klimatet i min trädgård. Från 3—4 till 1—2!! Är glad så länge de står där, men har självklart ingenting att säga till om de plötsligt får för sig att hugga ner.

Ursäkta, precis när avtryckarfingret gjort sitt insåg jag att mitt inlägg var tvärtemot vad du menade. Du ville ju också behålla träden! Sorry!