Skogsavverkning, En fundering?! Alternativ

[Marina i Hällekis]

Jag bor vid foten av Kinnekulle, som också kallas för det blommande berget.
Tyvärr så kommer nog stora delar inte vara så vackra i år pga av avverkning, http://www.hallekis.com/xx080216a.htm , http://www.nlt.se/artikel.php?id=132165&am...;avdelning_2=40 .
Ihöstas fick vi 7st nya naturskydds områden, för att här är så unik natur, dessa avverkas ju inte naturligtvis och vi har även en gammelskog, där inget får röras.

Efter de gångna årens stormar har det naturligtvis blivit nödvändigt att göra något, men jag kan inte förstå att det kan vara tillåtet att gå så hårt fram som de har gjort i stora områden här.
Förstår inte att kommunekologen inte har mer befogenhet än att diskutera med ansvariga, de gör ju sedan det som det ligger mest pengaintresse.

Jag vet att de måste få ut skog pga hotet med barkborren, men det är konstigt att de som har skog gränsande till gammelskogen hotas av böter om de inte får ut träden innom en viss tid, medans i gammelskogen, brevid så ska allt ligga kvar inget får röras, vet barkborren att den bara får vara kvar i det området , eller vad är det som säger att inte den skogen kommer att orsaka skada?

I ett annat område fick en person bygglov av kommunen och började röja mark och bygga, när arbetet är klart, så lägger sig länsstyrelsen i och säger att området ligger nära unik miljö och att det var fel av kommunen att bevilja bygglov, byggaren får nu inte använda marken, måste återställa området och eventuellt väntar böter......, om inte kommunekologen ger dispans??????,
Borde inte kommunekologen tillfrågats, vid godkännandet av bygglovet och varför ska länstyrelsen lägga sig i när kommunen har gett klartecken och sedan ge ansvaret till kommunen igen?

Jag vet att jag skrivit lite rörigt och jag är för naturvård, missförstå mig inte, men frågan är om de som bestämmer vet vad som är bäst eller ifall de hittarpå efterhand?
Det är inte bara jag som är förvirrad; http://www.expressen.se/ledare/1.1051413/0...t-som-skogsvard

[Gunilla T]

Stella Polaris,

jag delar inte ohejdat din cyniska syn på människan. I en demokrati får inte marknadskrafterna fritt spelrum, massor av människor, enskilda och organisationer kämpar för det de tror på, kosumentmakten t.ex. är inte obetydlig.

Beträffande "gulligull" människorna så är det lätt att ta hem poäng men jag vill i alla fall tro att övertygelsen sitter djupare än vad du låter påskina. Sen handlar det om valfriheten, vad har patienten att säga till om om man nu får ett pappersbäcken? Att vara miljövän handlar väldigt mycket om kunskap - vi lär oss hela tiden.

Maktlöshet är väl ingen angenäm känsla, att bara lägga sig platt för att inget ändå förändras. Då kan vi avskaffa politiska partier, intresseorganisationer och rubbet!

För inte alltför länge sedan var det brukligt att skogsavverkningar genomfördes enbart under vinterhalvåret. Orsaken var, gissar jag, att det blev minsta möjliga skada på naturen och att det var svårt för maskinerna att arbeta om det inte var tjäle i jorden.

Hur klarade sig pappersbruken då? De måste ha haft lagringsmöjligheter, allt kunde väl inte hamna i vattnet? Och när ändrades detta så att skogsavverkning numera sker under hela året?

[Stella-Polaris]

Stella Polaris,

jag delar inte ohejdat din cyniska syn på människan. I en demokrati får inte marknadskrafterna fritt spelrum, massor av människor, enskilda och organisationer kämpar för det de tror på, kosumentmakten t.ex. är inte obetydlig.

Beträffande "gulligull" människorna så är det lätt att ta hem poäng men jag vill i alla fall tro att övertygelsen sitter djupare än vad du låter påskina. Sen handlar det om valfriheten, vad har patienten att säga till om om man nu får ett pappersbäcken? Att vara miljövän handlar väldigt mycket om kunskap - vi lär oss hela tiden.

Maktlöshet är väl ingen angenäm känsla, att bara lägga sig platt för att inget ändå förändras. Då kan vi avskaffa politiska partier, intresseorganisationer och rubbet!

För inte alltför länge sedan var det brukligt att skogsavverkningar genomfördes enbart under vinterhalvåret. Orsaken var, gissar jag, att det blev minsta möjliga skada på naturen och att det var svårt för maskinerna att arbeta om det inte var tjäle i jorden.

Hur klarade sig pappersbruken då? De måste ha haft lagringsmöjligheter, allt kunde väl inte hamna i vattnet? Och när ändrades detta så att skogsavverkning numera sker under hela året?

Du har absolut helt rätt!!! Vi går tillbaka till 50talet. Vid denna tidpunkt sysselsatte skogsbruket fortfarande folk. Skogsskötslen var tveklöst bättre och det avverkades främst under vinterhalvåret, Man flottade istället för att tansportera på lands väg. Man lagrade massa veden i sjöar och dyl. Hästar arbetade i skogen. Husquarna tillverkade Rödmyran och de rika kunde kanske köpa sig en PV. Det gick bussar på landsbyggden och det bodde folk i Norrlands inland. På 5o talet så låg den gamla postorderskatalogen på utedasset. Att cykla 10 mil, på en dåtida cykel, eller gå en mil var något man ihuvudtaget ej omtalade då det var helt normalt. (nuförtiden skryter vi nästan om vi gått till brevlådan). Det var vanligt att ett nystädat hus luktade såpa..

Detta system gav oss en viss inkomst. Inkomsten används som bekant att köpa grejor för. Men idag är sjölagring förbjuden. Ett arbete som flottare skulle aldrig tillåtas, av arbetarskyddsstyrelsen, och alternativet vore att än en gång bygga om våra älvar (ja dom är inte "orörda" utan de har anpassats till flottning) Högre krav på avkastning och levnadsstandard har lett till effktivare produktionslinjer. Idag går det åt mindre skog per ton papper just pga färskhetskrav (ved bryts ner) effektivare bruk mm.

Vad har vi då fått av dagens system.. Vi har bil, vi har flyttat till stan, vi har mjukt toalettpapper, sköljmedel, samt minst 25 andra kemiska medel under diskbänken och i tvättstugan, vi går på gym, tittar på DVD, printar ut det senaste fotot på lillen osv
Vi har även blivit miljömedvetna. Vi skickar iväg vår gamla postorderkatalog och telefonkatalog för omarbetning. Returpappret kommer ut på en liten tur om minst 50 mil innan det kommer hem till dig igen.. Allt detta kostar resurser.

Dock har vi som människor allt mer tappat kontakten med vad resurser är. Den gamla småbonden kände till det väl då hans existens berodde på det. nyttodjur, djur, skadedjur..... Nyttodjuret tillför resurser. Djuret är mer neutralt medans skadedjuret kostar resurser. Skadedjur upplevs sällan som gulliga.... Alltså likställer vi inte djuren utan vissa är mer värda än andra.. När hördes krav på stopp mot råttgift??? När hördes krav på att förbjuda slagfällan som används mot mus. När hördes någon anmäla sig frivilligt för att fungera som reservat för den, i Sverige, utrotningshotade binnikimasken? När ställde någon sitt hus eller medel tillförfogande för att rädda den sällsynta husbocken????

Jag förstår att man inte vill ha 50 talets trycksvärte rumpa. Jag förstår att man vill minska skogsbrukets negativa sidor. Men vad jag inte förstår är när man inte är beredd att betala vad det kostar.... Vi tar ett lite exempel.. Telefonkatalogen.. På 50 talet hadde denna ovillkorligen hamnat på dasset är den nya kom. Idag vill vi inte ha denna papperskvalitet när vi torkar rumpan. Vi köper därför speciellt toalettpapper. Detta papper innehåller så gott som alltid en viss procent nya fiber (SKOG) är ofta blekt (KLOR eller VÄTEPEROXID) Samt har som absolut minimun 50 mil transport bakom sig. Allt detta för att du inte vill använda telefonkatalogen........... Gå nu in på dass och titta vad som sitter i hållaren... Troligtvis hänger där en av orsakerna till småfåglars död, utsläpp och elände........ En skitsak kan tyckas