Jag var " liiiiite uppkäftig " när jag ansåg att man gått för långt. De situationer jag pratade om var när man på ett eller annat sätt försökte trycka ner andra för att visa hur viktig man själv var fast man i själva verket inte var det ! Om ni förstår vad jag menar ?
När jag vara på stela tillställningar för jobbets skull så kunde jag bli väldigt otrevligt bemött för att jag var kvinna när det gällde arbetet men så på kvällen skulle man " fjäska " lite för mig , mest som ett spel för galleriet då , eftersom jag just var kvinna . Det retade både mig och andra närvarande så att vi ibland var lite i " maskopi " när det gällde att vara tvetydiga. Bröt vi mot etiketten medvetet eller för att vi inte visste bättre ? Det var vårat spel.
Att vara ensam kvinna i en mansdominerad värld kunde ibland vara väldig trevligt , när jag blev mött med respekt för mig som person och för den kunskap inom mitt område som jag hade , men när jag träffade på dryga " småpåvar " som hela dagarna var otrevliga och respektlösa mot mig på alla sätt så blev jag obstinat !
--------------------
Mälardalen zon 2 - 3
Att känna skuld är att vara human
|