|
Jag är övertygad om att vi påverkas av all strålning i vår omgivning. Men jag tror inte att det leder till några allvarliga fysiska sjukdomar (möjligtvis med undantag för högspänningsledningar). De symptom som "elallergiker" lider av är enligt min lekmannaslutsats psykologiskt betingade och som det minst lika allvarliga som rent fysiska besvär. Den rätta behandlingen är (om jag har rätt) psykologisk hjälp, och inget annat. En fd kollega hade stora problem med el och kunde inte börja jobba igen förrän hon fått behandling hos psykolog.
Det tråkiga är att vi i Sverige är så förbaskad restriktivt inställda till psykiatrin. Vi vill att alla sjukdomar skall vara fysiska så att vi slipper erkänna att vi behöver psykologisk hjälp. Den nya folksjukdomen "utbrändhet" är ett annat exempel på det. Läkare ställer diagnosen "utbränd" på en trött person och botemedlet är att stanna hemma från jobbet en tid. Vad hjälper det? "Utbrändhet" är ju ett psykologiskt problem och måste rimligtvis behandlas som det och inte som om det vore influensa.
En sista sak: Det finns faktiskt allvarligare föroreningar där ute än strålning från elektroniska apparater...
|