CITAT (mamamaggan @ 28-02-2008, 19:51)

Förstår fortfarande inte din inställning Grå. Vad är det för fel med att skolan ser till att de gör saker på egen hand som sätter igång deras funderingar ? Ska vi bara ha en " pluggskola " där vi inte lär oss något om samhället utanför skolan och om det nu är meningen att det ska diskuteras så lär man sig en massa genom det också.
Jo förstår du, - jag vill inte att mitt barn ska gå in i vuxenlivet som en som egentligen inte vet någonting utan bara har en massa igångsatta frågeställningar. Nej, jag tycker inte att vi ska ha en pluggskola, men jag tycker också att det är viktigt att skolan levererar kvalitet, vilket de bevisligen inte gör p.g.a att de sätter ungarna framför varsin dator med sina frågor och sedan går och planerar hemläxorna.
Jag är dessutom förbannad för att min dotter får IG i gymnastik trots att hon deltar i undervisningen men för att hon inte för idrottsdagbok hemma och redovisar för sin lärare vad hon gör på fritiden.
Jag var förbannad redan när hon gick i trean och hade 4 olika saker hon kunde välja mellan under sin lektion och när hon hade tröttnat på dem utan att göra klart något av det, avbröt läraren hennes och min diskussion och sa att det var helt ok, för flickan kunde gå och hämta något av de andra sju miljoner arbetena hon hade i sin låda som inte heller var klara.
Att jag tyckte att det var viktigt att hon konsekvent gjorde klart sina uppgifter inna hon började med nästa var inte vatten värt.
Min dotter kan inte stava - hon är 14 år gammal och kan inte skriva en ren text och hon har INTE dyslexi.
Hon läste aldrig klart spanskan, för hon har fullt upp med att lära sig och förstå engelska som hon klarar hjälpligt, men som hon borde kunna som rinnande vatten vid det här laget. Hon är heller ingen höjdare på matte - den enkla varianten som hon måste kunna om några år när hon flyttar hemifrån och ska klara sin ekonomi.
Hon är en helt normal tonåring som är tänkt att vara ett kugghjul i ett framtida samhälle enbart med hjälp av sina funderingar.
Att hon inte kan läsa och skriva ordentligt gör ingenting, för det finns ändå så många dyslektiker nu för tiden eller, så ingen funder över det?
Skolan har inte tid eller möjlighet att göra sitt jobb längre, nämligen att utbilda, för de har fullt upp med det som föräldrarna borde göra själva - nämligen att uppfostra, uppmuntra,förevisa om vad som är rätt och fel, hur man beter sig, inte röka, inte mobba o.s.v. Sådant som borde vara självklara signaler hemifrån.
Så min undran är - vem ska då lära barnen att läsa, skriva, räkna?
Ska de börja med det först när de kommer ut i arbetslivet - om de ens får något jobb?
Eller ska de fortsätta studera och lära sig läsa och skriva sedan när de börjar på högskola? För högskola på hemmaplan ställer ju inte så höga krav... Där springer det ju runt jeansbrudar i 50-årsåldern med mp3spelare och brallorna i knävecken.