Konstiga skolarbeten, Dottern går i 8-an, ibland undrar man... Alternativ

[Grå]

Först av allt skulle jag vilja säga, att jag skulle bli mycket glad om det fanns några högstadiepedagoger med här som kunde vara med i diskussionen - ifall någon får för sig att jag hatar högstadiepedagoger, man kan ju aldrig så noga veta...

Vad i hela friden sysslar de med i grundskolan nu för tiden????!!!
I mina ögon har skolan blivit en förvaringsplats, ett tidsfördriv där barnen placeras för att båda föräldrarna ska kunna arbeta utan störningar mellan 7-16 varje veckodag, och där det inte spelar så stor roll längre om ungarna lär sig något vettigt om livet och samhällets byggstenar, för det finns vägar att ta sig vidare i livet iallafall.

Jag blir ofta förundrad när dottern kommer hem och berättar om sina prov och sina läxor - jag kan dra två exempel här:

1. Dottern har religionskunskap och kommer hem med en läxa som går ut på att hon i vardagen ska hitta 5 st judestjärnor, 5 st kors och 5 st månar. Jag frågade henne varför och hon svarade "jag vet inte, vi ska se om vi hittar sådana tecken när vi ser oss om i samhället".
Min undran är då: - Vilken nytta har hon av denna kunskapen när hon är 30 år?
Är det möjligen så att fröken kände sig tvingad att skicka med en läxa och bara hittade på något, så att barnen säkert inte skulle sitta sysslolösa hemma på kvällen?

2. Dottern hade prov i sexualkunskap idag. En av frågorna var "Vad skulle du göra om din kompis hade blivit våldtagen?"

??!! Hur kan man ha den frågan på ett prov??? Det är ju en diskussionsfråga! Det ska bli mycket intressant att se provresultatet sedan, för hur sätter man betyg på det svaret?
"Jag skulle bli jätterädd och ledsen och inte vilja prata om det" - Jaha, där fick du ett IG, ledsen lilla vän.
"Jag skulle stödja min kompis och rekommendera honom/henne att polisanmäla" - Mycket bra! Det får du MVG för!

Ifrågasätta utbildningen har jag gjort på föräldramöten, men det har man inte mycket för eftersom en av de andra föräldrarna är rektor på en annan skola och alltid snoppar av frågeställningar med "jag är säker på att pedagogerna här gör sitt bästa" och de andra föräldrarna säger inte ett knyst, så jag har slutat att gå, så numera är jag inte bara en pain in the ass på hela skolväsendet, jag är även en förälder som inte bryr sig om mina barns utbildning.

[gammelnalle]

Skolan styrs av en hel del styrdokument, både lagar och rekomendationer. Man får tycka vad man vill om ATT och HUR men skolan har att rätta sig till dessa (med ganska stort utrymme för tolkningar)

Ämnet Idrott och hälsa är INTE samma sak som fortidens (då jag gick i skolan) "Gymnastik"

så här skriver skolverket:


Idrott och hälsa
inrättad 2000-07


Ämnets syfte och roll i utbildningen
Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan. Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysiskt och psykiskt välbefinnande. Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.

Under generationer har rörelseaktiviteter och friluftsverksamheter utvecklats. Ämnet ger kunskaper om deras framväxt, erfarenheter av att delta i dem och färdigheter i att bedriva dem. Ämnet skall även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra.

Fysiska aktiviteter utgör en gemensam nämnare för olika kulturer. Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle.

Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven

– utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild,

– utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa,

– utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa,

– utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap,

– utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra,

– utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor,

– utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter,

– får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer,

– utvecklar kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer både på land, i och vid vatten.

Ämnets karaktär och uppbyggnad
Ämnet idrott och hälsa har ett brett innehåll. Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor. Grundläggande är ett hälsoperspektiv som innefattar såväl fysiskt och psykiskt som socialt välbefinnande. Ämnet förmedlar därmed en syn på idrott och hälsa som har betydelse för både uppväxttiden och senare skeden i livet. Ämnet stimulerar och engagerar alla att själva ta ett ansvar för uppläggning och genomförande av motion och fysisk träning.
Det föreligger ett starkt samband mellan livsstil, livsmiljö, hälsa och livskvalitet. Ämnet förmedlar därför kunskaper om hur god hälsa och god livs- och arbetsmiljö kan främjas. I ämnet innefattas också utbildning för nödsituationer såsom livräddning och första hjälpen vid olycksfall.

Ämnet står för en helhetssyn på människan, dvs. att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra, och kan på så sätt medverka till att elevens kroppsuppfattning utvecklas. Ämnet erbjuder möjlighet att i ett naturligt sammanhang diskutera såväl hälsofrågor som etiska frågor som hör ihop med idrott och friluftsliv. Tillsammans med kunskap om de avarter och trender som är knutna till vår tids kroppsövningskultur ger ämnet möjligheter att bl.a. utifrån ett jämställdhetsperspektiv ifrågasätta de idealbilder som sprids via olika medier. I ett etiskt perspektiv ryms också frågor om förståelse för människors olika förutsättningar när det gäller fysiska aktiviteter. Ett kulturellt perspektiv i ämnet speglar såväl egna traditioner och sätt att tänka som synsätt och rörelseuttryck i andra kulturer.

Att utveckla allsidiga rörelseaktiviteter är centralt i ämnet och en allsidig rörelserepertoar kan lägga grund för en aktiv och hälsofrämjande livsstil. En positiv upplevelse av rörelse och rytm är i sin tur en grund för individuella och kollektiva övningar och främjar på så sätt såväl den improvisatoriska och estetiska som den motoriska förmågan. Detta ger möjligheter att utveckla tanke och känsla, rörelse- och idrottsfärdigheter samt träna kondition, styrka och rörlighet.

Ämnet anknyter också till de starka kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i naturen. Genom friluftsverksamhet och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor. Ämnet bidrar på så sätt till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och vårda natur och miljö.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik,

– ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten,

– ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett,

– kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel,

– ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten,

– känna till något om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan,

– ha erfarenheter av några vanliga idrottsaktiviteter samt veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang,

– kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter,

– kunna forma och genomföra aktiviteter för egen motion,

– kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider,

– kunna hantera nödsituationer i och vid vatten,

– ha kunskaper i livräddande första hjälp,

– ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och hur de kan bedrivas på ett säkert sätt.


--------------------------------------------------------------------------------

Bedömning i ämnet idrott och hälsa
Bedömningens inriktning
Bedömningen i ämnet idrott och hälsa avser elevens kunskaper om hur den egna kroppen fungerar och hur eleven bland annat genom regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan bibehålla och förbättra sin fysiska och psykiska hälsa. Det innebär att elevens kunskaper om vilka faktorer som påverkar den egna hälsan är en viktig bedömningsgrund. Elevens förmåga att använda kroppen för sammansatta och komplexa rörelsemönster på ett ändamålsenligt sätt liksom bredden av fysiska aktiviteter ingår också i bedömningen.

Ytterligare en bedömningsgrund är elevens förmåga att utföra rörelser med kontroll och precision liksom att med hänsyn till rytm och estetik ge uttryck för känslor och stämningar. Även elevens förmåga att reflektera över och värdera fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa utifrån både ett individ- och ett samhällsperspektiv är av vikt vid bedömningen.

Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven reflekterar med hjälp av kunskaper om kropp och rörelse över hur hälsa och välbefinnande kan bibehållas och förbättras.
Eleven föreslår och genomför fysiska aktiviteter som befrämjar egen motion och hälsa.
Eleven använder ett ändamålsenligt rörelsemönster vid deltagandet i olika fysiska aktiviteter.
Eleven deltar i och tillämpar sina kunskaper om friluftsliv under olika årstider.
Eleven använder sina kunskaper för att förutse och avvärja risker i samband med olika fysiska aktiviteter.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven använder sina kunskaper om livsstil, livsmiljö och hälsa för att bedöma värdet av olika idrotts- och friluftsaktiviteter.
Eleven komponerar, motiverar och genomför ett allsidigt och funktionellt motionsprogram.
Eleven organiserar motions-, idrotts- eller friluftsaktiviteter tillsammans med andra med hänsyn till olika deltagares behov.
Eleven anpassar sina rörelser till de krav som olika aktiviteter och situationer ställer på exempelvis balans, precision och tempo.



--------------------------------------------------------------------------------

Skolverket 2008-02-29



JAG kan iallafall läsa in att det knappast är "fel" att skriva om vad man gör på sin fritid... snarare tvärtom (Det är INTE i skolan som barnen skall röra på sig)
Det måste väl vara bra om skolan väcker tanken: "Jag måste kanske röra mig mera". ???




Ibland fattar man inte varför man får lära sig saker.

Jag var "skitförbannad" (ursäkta uttrycket) för att jag var tvingad att lära mig Psalmverser utantill i låg och mellanstadiet.
"Varför skall man behöva lära sig det"??????
Något svar fick jag aldrig....(kanske därför jag blev ateist?)

MEN i vuxen ålder förstod jag att det INTE handlade om psalmverser utom om att "lära utantill"
TÄNK om någon hade förklarat detta för oss (så att vi begrep) ... då KANSKE jag skulle ha haft lättare för att lära mig saker utantill. (Även om jag anser att det är en sämre form av inlärning- så finns det många gånger då det finns bra fog för den typen av inlärning)


Så OM något verkar "konstigt" i skolan: FRÅGA först innan du ifrågasätter!!!


b