|
Skönt att höra sådant som Ophelia berättade om , att det kan redas ut i tid.
Vi är fyra tjejer som hållit ihop enda sedan jag flyttade hit , träffades på mitt första jobb här. Jättetrevliga tjejer är det , vi har gått igenom en hel del tillsammans ( skilsmässor , sjukdomar , familjeproblem , dödsfall ) . Vi kan tala med varandra om i stort sett allt.
När vi träffas , ett par gånger om året ( vi bor inte längre på samma ort ) , så skvallrar vi . Den har skilt sig , den har fått barn osv. Sedan kommer det där beteendet hos dem , som är födda och uppvuxna här, där skvallret övergår i något annat. Det förtar inte min uppfattning om hur trevliga de är utan jag blir mest fascinerad hur hårt det sitter , det som man vant sig vid under sin uppväxt.
Naturligtvis har vi diskuterat det här men " ränderna " går aldrig ur verkar det som. Menar inte att jag är någon sorts " övermänniska " men jag blir som sagt fascinerad . Hos mig sitter naturligtvis andra " ovanor " lika hårt som hos dem.
Det var inte p g a mina kompisar som ämnet kom upp hos mig utan just det att ibland får man bara nog. Det bästa är det som hände Ophelia , att man får reda på det och kan reda ut det men hur ofta blir det så ?
--------------------
Mälardalen zon 2 - 3
Att känna skuld är att vara human
|
Har ni tänkt på en sak ?
05-03-2008, 01:20
