Mobbad dömd betala 251.000:-, Kan Sverige kallas rättssamhälle? Alternativ

[Posse]

I artikeln Johanna förlorade mobbningstvisten kunde man läsa om 19-åriga Johanna som uppenbarligen upplevt sig mobbad och blivit skadad i skolan, och stämt Eskilstuna kommun för att inte ha gjort tillräckligt för att sätta stopp för den mobbning hon fick utstå i skolan under åtta år.

Tingsrätten ansåg dock att det inte rörde det sig om mobbning, trots att Johanna har skador i rygg, nacke och armar efter slag och sparkar och idag måst sjukpensioneras.

Så hon dömdes istället att betala rättegångskostnaderna på 251.000 kronor. En summa som åtminstone för mig ter sig närmast astronomisk!

Ska det överhuvudtaget behöva kosta pengar att försöka kräva det man anser som rättvisa?

Ska rättväsendet bara vara till för företag och personer med avsevärda ekonomiska resurser?

Det förekommer också ofta fall där personer drabbats av olyckor och sjukdomar och försöker få ut ersättning av försäkringsbolag, vilka istället anlitar svindyra advokater, professorer m.m.... och vinner målet, varefter den olycklige, olycksdrabbade personen döms att betala rättegångskostnader i storlek som ovannämnda.

Förutom att det naturligtvis närmast måste innebära ekonomisk ruin för en enskild, olycksdrabbad människa att förutom nesan att inte få rätt, dessutom dömas att betala ut oerhörda belopp, måste ju systemet ha den effekten att knappast ingen annan i fortsättningen törs försöka kräva sin rätt.

Är Sverige ett rättssamhälle? Vad tycker ni?

[lilla mamma]

Efter att själv varit mobbad i hela skoltiden blir jag så ledsen för alla dessas skull. Tänk på den lilla fina killen som skulle skära sig vid öronen för han var mobbad för att de stod ut!

I nian hade jag den allra bästa klassföreståndaren som äntligen vågade gå mot mina "älsklingar" och ta dem i norpan.
Tyvärr fick jag vissa föräldrar mot mig, men det skiter vi i nu.
En tjej ska inte vara tuff och säga mot, inte i ett litet brukssamhälle.
Det var extra kul att låsa in en bakom branddörrarna när man inte nådde upp till utlösarna. Det låter inte så farligt, men tänk att detta skedde var rast på högstadiet så man nästan missade lektionerna.

Hela mellanstadiet sa lärarna att det berodde på att pojkarna var KÄRA imig.
I helvete heller, det var lättare att knäcka mig än någon annan efter som man hade kommit i puberteten vid nio års ålder, och skämdes över bröst och mens.
inte är det bättre på mindre orter, nej ofta sopas problemen under mattan.

Det är skolans ansvar att alla barn har en bra skolgång utan mobbing.
jag och mina tre syskon gick på samma skola, vi blev mobbade alla fyra, och allt var vårt eget fel