Mobbad dömd betala 251.000:-, Kan Sverige kallas rättssamhälle? Alternativ

[Posse]

I artikeln Johanna förlorade mobbningstvisten kunde man läsa om 19-åriga Johanna som uppenbarligen upplevt sig mobbad och blivit skadad i skolan, och stämt Eskilstuna kommun för att inte ha gjort tillräckligt för att sätta stopp för den mobbning hon fick utstå i skolan under åtta år.

Tingsrätten ansåg dock att det inte rörde det sig om mobbning, trots att Johanna har skador i rygg, nacke och armar efter slag och sparkar och idag måst sjukpensioneras.

Så hon dömdes istället att betala rättegångskostnaderna på 251.000 kronor. En summa som åtminstone för mig ter sig närmast astronomisk!

Ska det överhuvudtaget behöva kosta pengar att försöka kräva det man anser som rättvisa?

Ska rättväsendet bara vara till för företag och personer med avsevärda ekonomiska resurser?

Det förekommer också ofta fall där personer drabbats av olyckor och sjukdomar och försöker få ut ersättning av försäkringsbolag, vilka istället anlitar svindyra advokater, professorer m.m.... och vinner målet, varefter den olycklige, olycksdrabbade personen döms att betala rättegångskostnader i storlek som ovannämnda.

Förutom att det naturligtvis närmast måste innebära ekonomisk ruin för en enskild, olycksdrabbad människa att förutom nesan att inte få rätt, dessutom dömas att betala ut oerhörda belopp, måste ju systemet ha den effekten att knappast ingen annan i fortsättningen törs försöka kräva sin rätt.

Är Sverige ett rättssamhälle? Vad tycker ni?

[Bettson]

Om samma regler gällde i skolan som i samhället i övrigt så skulle mobbingen vara mindre men inte försvinna.

När man läser om dessa hemska mobbingfall där elever blivit så misshandlade att de behövt ambulans och läkarvård så är det helt sanslöst att det fått fortgå.

Att det fortgår beror ju på att skolledningen behandlar sin skola som om det vore vatikanstaten, Den är helt oberoende av det övriga landet. Alltså här gäller enväldige påvens bud och lagstiftning och rättskipning..

Misshandel är misshandel var den än förekommer. Ute på gatan eller i skolan och skulle behandlas därefter dvs med polisanmälan. Då kommer genast någon och säger att man inte skall polisanmäla barn. Det kan man väl, men det får en annan påföljd. Det blir socialutredning i stället.

Blir det konsekvenser så ser de vuxna till att det inte blir slagmål och det är ingen omöjlighet. Japanska barn slåss tex inte. Det är så trångbott i Japan att fysiska konfliker är tabu. Barnen lär sig tidigt att det inte är acceptabelt att slåss. Därför gör de det inte heller.

Ingen skall få mig att tro att japanska barn är intelligentare och mera lättlärda än svenska barn. Det är bara inlärningen det beror på. Eller de vuxnas motivation till att lära barnen.

Det är säker en del dubbelmoral också. Lider nämligen av den själv. Har predikat för mina barn att man inte skall ta till våld. De var också mobbade i skolan vissa perioder. Jag kan lova att jag fick stoppa knytnäven väldigt långt ner i fickan för jag hade en otrolig lust att klippa till dom som slagit mina ungar.

Vi höll på både länge och väl med att försöka förmå skolan att lösa problemen. Det gjorde de inte utan vi fick flytta på ungarna.

Jag ångrar en sak väldigt mcyket idag. Att jag inte gjorde en polisanmälan mot mobbarna.