Teodicéproblemet, Filosofi Alternativ

[Anic]

Hur kan det finnas ondska om Gud är allsmäktig och god?

Möjliga förklaringar:
Om gud inte är allsmäktig men god, kan man ju förklara det med hans begränsade makt.
Om gud inte är god men allsmäktig, är förklaringen hans personlighet.


Om han inte är god och allsmäktig är han ju inte den Gud man tror på.
Hur förklarar man då ondskan?


Och om han nu är både god och allsmäktig?

Möjliga förklaringar:
Det onda är inte verkligt…
Det onda är gott om man ser det i ett större sammanhang…
Det onda måste finnas för att det goda ska ha en motsats…
Det onda är en produkt av människans fria vilja…Vi är ju skapta efter hans avbild, är onskan från honom?


Frågan blir ju om Gud verkligen finns eller inte.

Hur kan man påstå att han finns när ingen har träffat honom?
Vad får folk att tro på honom när det mesta som sker kan förklaras med vetenskap?
Varför tror folk på honom när bibeln är så motsägelsefull, ex öga för öga, tand för tand kontra vänd andra kinden till?
Behöver man inte ta ansvar för något, för att allt som händer har ju en mening?

Någon annan som tycke detta är lika spännande som jag och kan ge sig in i en disskusion utan att vara respektlös mot andras åsikter eller ta illa vid sig?

[Grå]

Jag tror så här:

Allting är beroende av en motsats. Kvinnor existerar inte utan män, män existerar inte utan kvinnor, mörker existerar inte utan ljus, ljus existerar inte utan mörker, kallt existerar inte utan varm, varmt existerar inte utan kallt o.s.v, o.s.v i oändlighet.

Med detta menar jag också att utan ondska kan inte godhet existera och vice versa.
När jag säger att jag anser att Gud är allsmäktig, så menar jag verkligen rubbet. Gud är inte någon komprimerad kraft som enbart är beroende av människans goda vilja för att existera, utan Gud är så enorm så jag tror inte att någon människa kan sätta sig in i det och förstå det och ändå behålla sitt vett och sans.

För mig är Gud allt från minsta lilla som livskraften i atomens kärna till allt som finns runt om oss, här på jorden och ut i oändliga universum och för mig är Gud både ond och god, för jag är inte benägen att kunna sätta fingret på vad som är gott och ont i ett universalt perspektiv. Men personligen tycker jag att det skulle vara skyddsjakt på exempelvis pedofiler, men då kan jag inte heller med vett och vilje påstå att jag är god.

Och det gör jag inte heller. Jag är både god och ond och jag följer livet och tar de utmaningar som ges mig, men försöker göra mitt bästa och inte skada någon och hjälpa så mång jag kan, när jag kan - både människor, växter och djur.
Och att hjälpa en människa kan innebära att slå ner en annan.

Religioner är för mig inget annat än pynt och pyssel kring en och samma Gud. Grupper av människor som försöker göra Gud till sin egen privata egendom. Skalar man av allt det där pyntet så ser man ganska snart att kärnan ser likadan ut i alla religoner. En mycket stor och allsmäktig, (könlös) Gud med oändligt många ansikten.

[Pirum]

Jag tror så här:

Allting är beroende av en motsats. Kvinnor existerar inte utan män, män existerar inte utan kvinnor, mörker existerar inte utan ljus, ljus existerar inte utan mörker, kallt existerar inte utan varm, varmt existerar inte utan kallt o.s.v, o.s.v i oändlighet.
<flera välskrivna rader klippta>

Jag vill bara inflika att de motsatsförhållanden du nämner inte bör inkludera kvinnor/män, kvinnor och män är inte varandras motsatser utan varandras komplement. Generellt sett. Går såklart att tänka sig andra varianter.

Om Gud finns i allt kan man lika gärna säga att Gud inte finns. Men, jag är för snuvig för att tänka närmare på det, kanske återkommer jag. Är nog mer agnostiker än ateist för övrigt.

[Piccante]

Jag vill bara inflika att de motsatsförhållanden du nämner inte bör inkludera kvinnor/män, kvinnor och män är inte varandras motsatser utan varandras komplement. Generellt sett. Går såklart att tänka sig andra varianter.

Om Gud finns i allt kan man lika gärna säga att Gud inte finns. Men, jag är för snuvig för att tänka närmare på det, kanske återkommer jag. Är nog mer agnostiker än ateist för övrigt.

förlåt att jag skrattar å dig men vilken skön kommentar! Den ska jag komma ihåg. "Jag är för snuvig för djupare tankar idag", har aldrig hört den motiveringen förut.