Jag bodde i bostadsrätt som jag trivdes i, under tio år. Jag slapp se in till grannarna eftersom det fanns några rejäla silveroxlar på gräsmattan mellan husen, en björk och en tall. Eftersom jag var med i bostadsrättsföreningens styrelse fick jag i ett tidigt skede höra att folk klagade på träden som gav dem astma. Alla träd skulle bort! Men att såga ned några träd spelar ju ingen roll om man är pollenallergiker - pollen färdas långa sträckor i luften. Det framkom att björken stod i vägen för signalerna till den privata parlaborantennen. En annan styrelsemedlem erkände att träden skuggade hennes uteplats (träden stod mitt på gräsmattan och inte nära hennes plats - och träden stod där när hon köpte lägenheten!!!) och därför skulle de bort. Eftersom jag var med i styrelsen kunde jag kämpa innan männen med motorsågarna kom. Jag stred för träden och det sas att tallen med sin höga krona skulle sparas och bara EN av oxlarna skulle tas ner. Men alla oxlar samt björken sågades ned ändå. Grannen fick sol på sin uteplats. Jag blev jätteledsen! Efter kort tid dog tanten som ville såga ned träden och så var både hon och träden borta! Jag valde att sälja lägenheten och flytta. Nu bor jag i en liten stuga med stor tomt och massor av träd (som 22 ekar!) på min stora tomt! Jag kom till paradiset, för min tomt är mitt rike. Det finns träd utanför tomtgränsen som jag skulle kunna störa mig på, men tänker att de har ju stått där ett tag. Jag kom hit nyss och får vänja mig.
Jag tyckte om träden som jag hade utanför min lägenhet och tittade på dem varje dag. Andra tyckte bara de var i vägen. Träd är trevligare än grannarnas fönster. De hade vuxit där i många, många år men sågades ned på en eftermiddag. Nu vet jag att fler träd sågats ned, så området liknar mer och mer en betongförort. Tur att jag hann flytta innan alla träd var borta!
--------------------
Anna-Karin Lundberg Min trädgård är mitt rike!
|