Adjö, köksträdgården... Alternativ

[Discogiraffen]

Äntligen var det dags att börja gräva mitt efterlängtade köksland! Har köpt fröer, gjort ritningar och drömt och drömt drömt (och tjatat hål i huvudet på både den ena och den andra...). Och vad händer? Jo, min käre grävare... förlåt, jag menar man, går och sliter av sin hälsena på en badmintonträning!! Och blir gipsad..! I åtta veckor!! Hade han haft ont hade jag nog tyckt lite mer synd om honom, nu ser jag bara mitt köksland flyga sin kos... Så plan B: några pallkragar med grönsaker och naturligtvis, växthuset. Är det någon mer än jag som tycker väldigt synd om mig..?

p.s. självklart tycker jag synd om honom... och ja, jag tar hand om honom...

[Fågelvägen]

Är det här inte ett av världens mest jämställda land? Då kan du väl inte vara så beroende av en man som sköter det tunga jobbet?
Du kommer att vara mycket nöjd med dig själv när du gjort allt själv utan att behöva förklara dina ritningar, planer och drömmar för någon. I små portioner är grävandet bara hälsosamt.