Trädfällning, blir så ledsen, nya grannen skövlar Alternativ

[Fridus]

Under väldigt många år har vi bott i ett trevligt villaområde som är ganska lummigt och grönt. Under årens lopp har träden nu på senare år äntligen vuxit till sig och blivit mycket vackra. Närmaste grannen har sin tomt lite upphöjd från vår (= rätt mycket insyn) men liksom vi hade de samma uppskattning av värdet av vackra träd och grönska. De hade en mycket trevlig och pittoresk trädgårdstomt, och gränsande mot vår tomt fanns en bedårande liten "skogsdunge" som blommade ljuvligt varje år. "Dungen" utgjorde till stor del själva inramningen åt det hållet, och skydd mot blåst (och insyn) till vår tomt.

Tyvärr blev det ett dödsfall i grannens familj och de flyttade därifrån. Snart kom nya grannen och det första de gör är en veritabel skövling ala motorsågsmassakern av hela tomten. Stenpartier, rabatter mm bortforslat, i stor sett alla träd fällda. Det ser ut som en krigszon. Redan i ett tidigt skede då de flyttat in gick vi över och hälsade och det nämndes att vi var måna om att träden i dungen skulle få vara kvar. Särskilt två fantastiskt fina björkar och en gran, ville vi be dem ha kvar. Till saken hör att den här delen av deras tomt alltså inte kräver krattning eller underhåll alls och den står i utkanten på deras tomt (vissa träd nästan i tomtgränsen). Träden skymde inte på något vis varken ljus eller utsikt eller annat (tvärtom har de gått om den varan).

Men likväl var det just de två björkarna som åkte först, och vid ytterligare vädjan om att spara granen åkte den också (med medföljande ekorrbo som bebotts av samma ekorrar i nästan 10 år). Det skedde även massiv skövling högre upp mot vår gräns där ett underbart rosenbestånd helt jämnades med marken. De har även rakat rent på träd på resten av sin tomt (mycket fina solitära träd). Nyttan av detta är obegriplig. Hela den forna fina trädgården är nu helt kal och ser allmänt otrevlig och skräpig ut. Gräsmattan mer eller mindre förstörde dem redan i somras. Till vår tomt har det nu blivit påtagligt sämre mikroklimat, mycket blåsigt och stor insyn från flera håll, samt oersättliga estetiska värden har gått förlorade.

Ja, jag ville väl bara skriva av mig. Blir så ledsen av sådant här, i synnerhet som det inte finns något vett och tanke bakom skövlingen och ingen vilja alls till dialog eller ens förklaring om varför man förfar på detta vis. Någon grannsämja är de uppenbarligen inte intresserade av alls.

Redigerat av Fridus: 20-03-2008, 01:59

[mamamaggan]

Ja du Fridus , har så svårt att förstå folk som inte förstår att man också påverkar miljön för sina grannar när man tar ner en massa träd. Visst , det är deras träd men ................... Vekar nästan som de gjort det på pin kiv.

Vi har tagit ner en massa träd vid vår sommarstuga men har pratat med grannarna om hur och varför vi gör det. Man vill ju inte bli osams i onödan.

[Fridus]

Ja du Fridus , har så svårt att förstå folk som inte förstår att man också påverkar miljön för sina grannar när man tar ner en massa träd. Visst , det är deras träd men ................... Vekar nästan som de gjort det på pin kiv.

Vi har tagit ner en massa träd vid vår sommarstuga men har pratat med grannarna om hur och varför vi gör det. Man vill ju inte bli osams i onödan.

Det är inte utan att vi också känt det som om träden tagits, i alla fall så omgående, bara på pin kiv. För att visa var skåpet ska stå och att han minsann bestämmer själv. Det är nästan så vi ångrar att vi överhuvudtaget nämnde något om saken, eftersom de träd vi allra helst ville ha kvar avverkades omgående efter vår vädjan.

Vi hade uppskattat mycket om man i alla fall hade velat säga några ord till oss innan fällningen, nu när de visste hur kära träden var för oss. Det är med viss vanmakt och frustration, och stor sorg, som man bara kan stå där och se på när allt mejas med marken.

Det finns en viss ironi i situationen också. Kvar finns nu ett enda träd. En gammal murken björk som står bredvid vårat hus. Av alla träd på hans tomt var detta det enda som vi och tidigare grannen pratat om att ta ner, eftersom det finns en uppenbar risk att det kan falla över vårt hus.

Ironi nr 2: i somras tog det ett antal veckor innan de flyttade in i huset. Under tiden stod huset obevakat och trädgården oskött. Så när jag ändå var ute i vår trädgård och vattnade så dristade jag mig till att gå över och vattna deras rabatter och några andra växter så de inte skulle dö. I min enfald trodde jag de skulle uppskatta blomsterprakten. Döm av min/vår förvåning när de istället började med att gräva bort allt direkt efter inflyttningen.

Till saken hör också att hela tomten nu ser allt skräpigare ut, med grejer som ligger här och där. Fällt virke tas inte om hand osv. Trist!

förstår grannen med, man vill ju ha sin egen trädgård inte någon annans sen om den förra ägaren har hållt på i tjugo år med den spelar ingen roll, vill man inte ha det så bort med skiten. Man har ju en trädgård för sin egen skull och för sin egen smak inte för att andra skall beundra den.
Har vart med om liknande historia

Du får ursäkta theseraphim, men det du beskriver låter inte riktigt som vad vi står inför här.

Jovisst, har du helt rätt att man har sin trädgård för sin egen skull och smak, men här handlar det nog mest om att man inte vill ha något alls. Jag kan inte låta bli att ha lite svårt att förstå varför man väljer att flytta in i ett utpräglat trädgårdsområde när man inte uppskattar sådant och ämnar jämna allt med marken.

Enda trösten för er Fridus är väl att ni nu har mycket ljus för alla snabbväxande buskar och träd som ni kan plantera vid tomtgränsen. Poppel och hassel t.ex. växer väldigt snabbt. Er tomt kommer att bli en mysig, lummig kontrast till grannens kalhygge.

Tack för de uppmuntrande orden! Tyvärr ligger tomterna i en sådan riktning att detta inte alls kommer oss till gagn vad gäller ljus osv. Tvärtom är det här i dagsläget ett svårplanterat område.

Det underbara med trädgård och natur är ju att det är dynamiskt och levande och stadd i ständig förvandling. Men en sådan här drastisk förändring lär ta tid att vänja sig vid. Trots allt försöker vi hitta något positivt och funderar redan på hur vi ska kunna skapa förutsättningar för nyplantering!