*morr*, *fräs*, *yyyyyl*
ÅÅÅÅÅÅ vad jag avskyr, ogillar, föraktar och HARMS ÖVER dessa kryp!!!
Här har man pysslat och donat och fixat med alla sina små rara plantor ända sedan i januari, jag har kokat fräkenvatten, nässelvatten och algvatten, jag har vattnat med mjukt vatten eftersom små groddar är så känsliga, jag har bäddat in dem och gullat och pratat med dem och steriliserat jorden och planterat om och Gud och hans MOSTER!!!!!
Sen lommar lössen in och tar över showen fullständigt! "Hej då Sanna, tack för maten!"
Jag fattar inte att det kunde gå så snabbt! Det var verkligen över en natt. Antagligen märkte jag inte angreppen förrän det var fullständigt nedlusat, men det KÄNDES som om det var från en dag till en annan...
De som har läst mina inlägg tidigare kanske har noterat att jag är ganska insnöad på just frösådd och tidig förodling, ju tidigare och ju mer sådder desto bättre...ja, nu har jag mött mitt Waterloo kan jag bara meddela...mitt Luseloo...
Många av de små plantorna klarar inte av alltför mycket lusangrepp, de kommer av sig i växten även om man får bort lössen, de blir klena, de blir inget att satsa på liksom...så jag har fått slänga ungefär hälften av alla mina plantor hittills. Sedan sprayade jag vid ett tillfälle med såpsprit, jag tyckte att jag följde receptet, (1 liter vatten, 0,2 dl såpa, 0,1 dl t-röd) men uppenbarligen blev det ändå för starkt så då tacklade ytterligare ett stort antal plantor av! Alla tomatplantor har gula, liksom "inbrända" fläckar på bladen. Jag tror att det är av såpspritbehandlingen, men det kan ju lika gärna vara något virus som bladlössen kom med i present som tack för maten! Jag överväger nu att slänga hela skiten, toksanera och därefter börja om från början! Det är ju trots allt ändå bara den 12 mars idag, så jag kommer att hinna med det mesta av de grödor jag har tänkt mig. Chili och paprika är ju lite sent, förstås...och purjo...det är nog det bästa, jag blir ju inte av med dem, det är de mest livaktiga bladlöss jag skådat.
Men tänk alla dessa dyra fröer jag har köpt! En del var ju så få dessutom, så jag sådde allesammans...Tänk alla dessa fröer som jag har bytt med många av er på forumet! Ja, ja, sånt är livet! Sådant är sannerligen odlarlivet. En ny erfarenhet, inte för att jag tillhör den mest erfarna odlarskaran här på forumet, inga namn nämnda (Ingridsarna, Åsa, Hannele, Cilla, mf l, mfl, mf l

) men några säsonger har jag ändå varit med i gamet - ALDRIG har jag varit med om liknande lusangrepp...
Jahapp! Fresh start. Men skam den som ger sig!
Apropå det så gör Janne absolut ingenting! Han bara står (ligger?) och gonar sig och slappar under lysrören, låter sig gödas och vattnas och flashar lite med sina iofs söta små blommor, men det är allt. Småflugor knallar lyckligt omkring på bladen, men Janne fäller lojt in luddet och låter dem hållas. Bara ta och ta och aldrig ge...typiskt karlar!
Sanna