Efter att ha följt debatten om behovsprövning av barnbidraget är jag nödgad att framföra följande möjlighet till lösning som på intet sätt är av eget påfund. Något liknande system finns i Tyskland om jag är rätt underrättad.
Dock är det grundläggande faktum att skatt som staten debiterar skattekontona för både skattebetalare och företag får användas till valfritt område inom statsbudgeten. En avgift är bunden till det område som avgiften tas ut inom.
I det tungrodda transfereringssystemet i Sverige så är det önskvärt att minska på antalet transfereringar då det inte för med sig något gott i längden. Att så många människor är inbegripna med att värdera människors vardag på ett godtyckligt sätt är fel.
Ett generellt system måste ersätta det gamla. Och detta går att lösa genom att flytta värderingen till inkomstdeklarationen och låta inkomstnivån avgöra. I likhet med andra avdrag som yrkas så gör man det också för sina barn enl fastställd tariff. Detta skulle innebära att även pappor får del i barnbidraget. Idag är så inte fallet i ca 90 % av fallen och detta är en stor orättvisa. Om vi ska arbeta för jämställdhet så ska det fungera åt båda hållen!
Gränsen för avdragsmöjligheten skulle kunna vara samma som statlig skatt (ca 325') och minska sedan i intervallet upp till 400'.
Man skaffar inte barn för att få bidrag. Man skaffar barn för att man har råd och vill ge dem en bra start i livet. Och väljer man att yrka på avdrag i inkomstdeklarationen så minskar också pensionsunderlaget. Välj själv! Man behöver inte yrka avdrag.
|