|
Hittade detta passagen.se
FÄSTINGAR
De flesta fästingar vi hittar på våra djur är av arten Ixodes ricinus. Fästingen "överför" ett antal sjukdomsframkallande mikroorganismer till andra djur. Några av dessa ger Borrelios (Lyme disease), Ehrlichios och TBE (Tick-born encephalitis) - hjärninflammation. Fästingarna sprids i Sverige med hjälp av fåglar.
--------------------------------------------------------------------------------
Fästingens livscykel består av fyra stadier:
ägg
larv
nymf
fullt utvecklad hane/hona. För att nymfen och larven skall kunna utvecklas vidare måste de få blod, likaså behöver honan mycket blod när äggen skall produceras. Även hannarna kan suga lite blod ibland. Det är framför allt nymfen som bär på de sjukdomsframkallande mikroorganismerna.
--------------------------------------------------------------------------------
Fästingens tillvaro indelas i olika stadier:
värdsökande på markvegetationen
blodsugande på värddjuret
hudömsning till nästa stadium (larv och nymf) eller äggläggning hos honan efter att de har lämnat värddjuret Fästingarnas olika stadierna suger blod från värddjuret under olika lång tid:
larven 3-5 dygn
nymfen 5-7 dygn
honan 7-13 dygn
Varje stadie varar i ca ett år men hela livscykeln kan pågår 2-6 år, beroende på väder och vind .
--------------------------------------------------------------------------------
Ixodes ricinus finns upp till mellersta Värmland och Dalarna samt längs Norrlandskusten upp till Umeå men enstaka fynd har gjorts i Härjedalen, Jämtland, Lappland och Norrbotten.
--------------------------------------------------------------------------------
Fästingen är aktiv i temperaturer över +4 - +5°C. De tål torka bra och kan överleva utan ett värddjur ca 1 månad på torrt underlag men hela 3 månader på vått underlag. De är också kyltåliga och kan överleva i -10°C men inte under någon längre period. I södra Sverige är fästingarna aktiva mellan april - november förutsatt att vintermånaderna blir tillräckligt kalla annars kan man se fästingar där året om. I de norra delarna är fästingsäsongen mycket kortare.
En orsak till att det finns mycket fästingar i ett område är att där finns mycket värddjur så som harar, rådjur eller andra medelstora eller stora däggdjur som fästinghonan suger blod av. Fästingen gynnas också av hög luftfuktighet. Det är anledningen till att det finns så mycket fästingar i skuggiga och fuktiga miljöer.
--------------------------------------------------------------------------------
Så fort man ser en fästing skall man ta bort den. Undvika fördröjningar som att t ex kladda på fett eller andra preparat på fästingens kropp och vänta på att den skall släppa taget. Fästingar andas inte genom kroppen och det går alltså inte att kväva eller förgifta dem genom denna procedur. Om fästingen släpper när man kladdat på något så är det oftast för att kroppen då blir för tung för att hållas kvar i ett blodsugande läge och släpper inte fästingen taget risker den att käkpartiet slits loss från kroppen.
För att gardera sig ytterligare bör också bettstället tvättas med ett desinfektionsmedel efter att man tagit bort fästingen.
--------------------------------------------------------------------------------
Att vrida fästingen med- eller motsols är en skröna och hjälper inte alls utan tvärtom så kan de hullingförsedda mundelarna gå av och bli kvar, som tur är brukar de då oftast bara orsaka en mycket lindrig inflammation och sen stötas ut.
--------------------------------------------------------------------------------
Släng inte bortplockade fästingar på marken, utan döda dem på ett lämpligt sätt så att de inte kan krypa upp på djuret igen.
--------------------------------------------------------------------------------
|