Hej!
Ni har sagt mycket tänkvärt! Jag är en extremt otålig människa och visst har vi gjort mycket men det växer så sakta...
Jag tyckte det var ganska lätt att hinna göra saker när man bara hade ett barn, lättare att hålla koll på en. Den lilla vill dessutom bli buren hela tiden, vilket är mysigt men man kan inte göra så mycket annat. Vi bor granne med lekparken och därför har vi inte någon sandlåda på tomten. Men det kanske man ska ha ändå... Treåringen tycker inte om att vara själv i lekparken även fast det är jättenära och man ser varann bra. Han känner sig ensam tror jag.. Jag ska försöka få honom att vara med och hjälpa till mer, på sina egna villkor. Sen somnar våra barn tidigt så jag får väl vara ute på kvällen.
Jag vill inte heller ha en perfekt trädgård, bara lite mysigt. Jag vill också odla med äldsta sonen men hinner inte göra iordning pallkragar på en månad eller två. Finns något snabbväxande som hinner bli något även om man planterar i juni?
Alla säger att småbarnstiden är så kort.. Det känns så sorgligt.. Kanske måste ha en till ändå

Jag är för dålig på att njuta i vardagen.
Tack för alla trevliga tips!