Skönt att det finns flera som pratar med sina djur.Jag tycker mig uppleva att många har allt för dålig kontakt med sina skyddslingar.
När jag skulle köpa min häst så fick vi komma och provrida hela familjen.
Vi fick själva gå till hagen och hämta henne, sadla tränsa och göra henne i ordning.
Vi gjorde som vi brukade snacka och stod i alla tre, med hästen.
Vi hade en liten dispyt med ägaren. Jag skickade nämligen ungarna att tvätta bettet för det var inte rent. Hästägaren blev skitsur och undrade om sadeln var tillräcligt ren för mig att sitta på om jag var så fin i kanten.
Mitt svar blev att sadeln var alldeles utmärkt, mig var det inte så noga med, men hästen kunde få skavsår i munnen om det satt torkade gräsrester på betttet och det skulle tvättas.
Så provred vi och när vi var klara så ringer hon sin dotter och säger.'
'Dom här kan få köpa hästen de är godkända. Dom sätter hästen i första hand och så pratar som med henne.
Vi tyckte det var lite underliga kriterier för att få köpa häst men fick svaret att vi var sällsynta och att den här hästen aldrig skulle trivas hos någon som inte pratade med henne.
För oss är det självklart att prata med djuren men vi har upptäckt att vi nog inte är så vanliga.
Fjollig, pjoltig, knepig, knäpp. Jag bjuder gärna på de kriterierna men avstå från att prata med hästen, det gör jag aldrig. Jag tycker hon är så klok och inte skvallrar hon heller, det tycker jag är så bra.
Bettson
Lycklig djurägare.
Mysigt uppvaknande, en kattägares nöjen..
17-03-2004, 10:37
