Rosa helenae är en riktig överlevare, när den väl har kommit förbi barnstadiet. Jag har en (zon III) som växer bra trots vanskötsel och ett allt skuggigare läge eftersom de omgivande träden växer till sig. Kanske är det bra att den får lite skugga, så att inte knopparna sätter igång för tidigt på våren, men det gäller väl alla rosor. Hur som helst så översållas grenarna under tre veckor kring midsommar av doftande blommor, gula på morgonen, sedan vitnande. Någon tvestjärt har jag inte sett bland blommorna, däremot de blågrönsvartskimrande guldbaggarna, som nektardruckna vinglar från blomma till blomma. Växtsättet, när den inte är uppbunden vid stöd, är yvigt, det är en stor ros. Blommar på fjolårsgrenarna och årsskotten kan vara flera meter långa. Satsa på den!
--------------------
En fri människa gräver huru djupt hon vill
|