CITAT (Aqvakul @ 23-04-2008, 19:30)

Det som hände är djupt tragiskt. Det finns flera skäl till att fadern bör "dömas" milt. Han var pressad, var psykiskt sjuk osv. Att ta en annan människas liv är dock inget man gör hur som helst. Nödvärn kan knappast åberopas, då våldet inte står i rimlig proportion till hotet.
(min kursivering)
Men, vad är då rimlig nivå? Ett gäng slödder, pack, avskum och drägg står i ens trädgård med tillhyggen, hotar ens barn och fru, det är mörkt, man är rädd och arg. Våldsverkarna har tidigare utsatt ens barn för livsfarliga överfall (om man får tro det som stått i tidningarna). Rationellt kan man hävda att han borde skjuta i luften, och sedan skjuta skarpt om hoten inte avlägsnar sig. Men kan man tänka rationellt i ett sådant läge? (Att avhysa våldsverkarna genom samtal, knytnävar, fickkniv, det är nog lösningar som är för farliga för de flesta)
Satt till spetsen, hur många föräldrar skulle INTE kunna tänka sig att döda i en situation där man, av olika skäl, tror att ens fru och barn är akut fysiskt hotade? ("Skjuta i benen" är inte en säker lösning, det är mycket stor risk att man dödar någon om man skjuter med jaktvapen mot benen)
OBS! Jag försvarar inte dödsskjutningen. Inte heller menar jag att alla barn som var där var avskum, jag bara försökte resonera hur en förälder i en sådan situation kan tänka, om ens barn tidigare mobbats, hotats, överfallits, utan att någon kunnat stoppa gänget.
Redigerat av Pirum: 23-04-2008, 19:52