VAD HAR NI VID FÅGELBORDET Alternativ

[nunne]

Det vore kul att veta vad ni har vid era fågelbord.
Dom här har hälsat på mig

Blåmes
Bofink
Domherre
Duva
Entita
Gråsparv
Grönfink
Grönsiska
Gulsparv
Kajor i massor
Koltrast
Kråka
Mindre hackspett
Nötväcka
Pilfink
Rödhake
Sparvhök
Skata
Stenknäck
Talgoxe

[Myosotis]

Jag har inte personligen genomfört någon studie och får därför själv gå efter vad som låter rimligt och trovärdigt. Främst håller jag mig till vad som sägs i "Taschenbuch für Vogelschutz" (2001), utgiven av Klaus Richarz, Einhard Bezzel och Martin Hormann. Vet inte om boken finns på svenska, förmodligen inte. I avsnittet om fågelmatning hänvisas till flera vetenskapliga studier som jag utgår ifrån är korrekta.
Det som sägs på tv och i radio av låtsasexperter är däremot tyvärr ofta kvalificerat skitsnack. Jag lyssnar då hellre på forskarna.
Jag håller inte med dig att de starkaste individerna är de som söker föda på egen hand om det finns en matning tillgänglig (för det är så jag tolkar dig). De starkaste tar för sig av de resurser som finns, helt enkelt, inklusive solrosfröna.
Det finns minst två trådar där detta har diskuterats tidigare, tyvärr hittar jag dem inte nu. Jag kanske orkar skriva mer sen.

[Lasse Lasse Lite...]

Jag håller inte med dig att de starkaste individerna är de som söker föda på egen hand om det finns en matning tillgänglig (för det är så jag tolkar dig). De starkaste tar för sig av de resurser som finns, helt enkelt, inklusive solrosfröna.

Eftersom det ju forskats på fåglar som_inte_haft tillgång till matning vid fågelbordet - så syftade jag på de starkaste individerna ibland_dessa_. Och där fanns det alltså inte matning tillgänglig så du missförstod mig. Men d e lugnt.

När jag kollar in mitt blåmespar så funderar jag också på vad som är rimligt. De bor 10 meter från tillgänglig talg, hampa, jordnötter m.m. men hela dagarna gör de inget annat än flyger runt på ängarna och samlar insekter åt sina ungar. På kvällen ser jag dem dock mumsa ordentligt på både jordnötter och talg. Rimligt är väl att de gottar sig efter en dags slit och bygger upp fett inför de kalla minusnätterna. Och så slipper man i samma veva ärligt talat dåligt samvete för att man skulle ha orsakat bristsjukdomar åt deras bebisar.

Sist men inte minst detta om att vi vintertid matar fåglarna för vår egen skull och inte för fåglarnas skull...
Är jämförelsen när det gäller fågelholkar då liktydig eftersom de ju egentligen är anpassade till att bygga sina egna bon? Likväl som fåglarna är anpassade till att söka efter föda vintertid på egen hand?
Jag undrar om det i själva verket är så att vi generellt sätter upp fågelholkar för vår egen skull snarare än för fåglarnas? Vi bör nog tänka på att vi människor går rätt hårt åt de fåglar som äter och samlar frön från t ex barrträd då vi decimerar hela hektar med skog och skapar kalhyggen. Likväl som vi av samma orsak gör det svårare för många arter att finna naturliga boplatser.
Mer holk och mer hampa.