Grå, du skriver underbart, tack för historien.
Jag har 2 katter kullsyskon, en hane och en hona. Syrran ringde för 10 år sen ganska precis, suckade tungt och bad mig kolla om nån i bekantskapskretsen kunde tänka sig att ta hand om en eller två av totalt tre överlevande ungar i kullen. Jag hittade inga intresserade men kom på den "lysande" idén att åka och hälsa på helgen efter. På den vägen är det... Och inte ångrar jag mig, och tror inte att katterna beklagar sig heller. Från bondgård i Bergslagen till lägenhet i Solna. Gick jättebra faktiskt. Sommaren kom och jag hyrde landställe där vi bodde från mitten av maj till mitten av september, tre år i rad. I september var både katterna och jag nöjda med att flytta till stan igen. Varje natt levererades minst ett byte. Kattlucka gjorde att de kunde levereras direkt i sovrummet. Honkatten var avsevärt flitigare och la sina möss under sängen. Jag utvecklade en rutin på att aldrig sätta ner fötterna utan att titta vad som fanns där först. Hankatten kanske levererade 5 -10 byten per säsong, men tyvärr hoppade han gärna upp i sängen med dem - frukost på sängen typ

. Och de var inte särskilt döda...
Kastrerade blev de tidigt. Hanen när det började lukta för mycket för att jag skulle stå ut, honan efter ett par månaders p-piller (vilket hon fick efter att ha löpt en natt, matte är inte så tolerant mot störd nattsömn) när hon var 1 år. Det faktum att hanen är kastrerad har inte stört honom märkbart, har definitiv hankattsprägel både i utseende och beteende. Och honan är superfeminin. Och några problem med jakt har de inte. Numera bor vi permanent i hus med kattlucka så de får gå ut och in som de vill på dagtid. På nätterna sover vi tillsammans alla 3
Nåväl, de var gratis, men det har kostat en del genom åren, sommarställe, hus osv. Maten är en baggis, köper 10 kg säckar ("veterinärfoder") för 500 som varar i 3 månader, lika mycket som matte kan bränna på en rätt blygsam middag på stan.
Stella, man får försöka att inte identifiera sig så mycket. De flesta av oss har säkert sett löpande honor och deras uppvaktande "kavaljerer". Men inte är det njutning de signalerar? Nej, rätt stressade tycker jag. Hade en löpande hona som tillbringade 3 dagar på garagetaket mittemot förra året. En hankatt uppvaktade och han var i eländigt skick, mager, tufsig, dålig päls, varigt öga, bra stubbar kvar av öronen. Jag såg honom flera gånger och fick intrycket att han helst velat slippa om han bara kunde lista ut hur. Ringde kommunen men där fanns ingen hjälp att få. Inte klarade den kraken vintern inte... Fast hans gener kanske lever vidare. Om han hade ett bra liv innan dess - jag tvivlar!