Jag tycker att problemet oftast inte är på sommaren...de flesta sk kryddväxter är tåliga rackare som tar vara på det som finns...dock är det nog bättre med kalkjord än med sur granbacke, lera eller inte. Frågan är om inte kalkhalt + sol gör mer för smaken än jordens struktur. Full sol vill ju i alla fall lavendel ha men problemet kommer till vintern.
Jag har en riktig "östgöta lera" ...när jag gräver ny rabatt så luckrar jag i alla fall 40cm och där gallrar jag bort lerkokor dvs en lerjord är ju inte alltid "bara lera" utan fläckvis lerklumpar, om ni förstår hur jag menar. Luckring/omgrävning resulterar i kokor av lera ...som får torka...sedan är det handgallring som gäller...de som går att smula med händerna åker tillbaka och de som är som cement åker bort. (jag har en flergradig skala på styv lera från "nästan inte styv alls" till "en dag i solen = armerad betong"

)Därefter jordförbättring i form av barkmull och grusjord...dvs inte ren sand utan mer som fint grus, lite större stenar gör inget.
Sätt inte de känsligaste växterna i någon "svacka" på tomten för problemet är om det blir stående fukt under vintern...DET gillar inte lavendel. Sätt de känsliga i en något upphöjd (eller på den högsta punkten i trädgården) rabatt med ordentligt med barkmull och grus inblandat i din lera.
Det braiga med en lerig jord är att den håller fukt och näring bättre! När jag har långvarig torka kan jag mätta leran på vatten och det räcker lääänge. Sandjorden är ju lite jobbigare där... men båda har ju sina för och nackdelar...