Evelinas fadäs fick mig att våga berätta det som nog är det värsta som hänt mig.
Tänk er mig som 17-åring och nyförlovad! Skulle presenteras för hans släkt för första gången. Till saken är att de var fri-religiösa hela bunten och mycket misstänksamma till varför vi hade förlovat oss så tidigt. Var vi "tvungna"?
Alltnog; stor buffémiddag och jag går runt och plockar för mig, men ser att väldigt många sneglar på min midjelinje (som på den tiden var mycket smal). Då slår mig tanken — under "den lilla svarta" har jag en underkjol som var lite för lång, alltså har jag knövlat upp den i midjan. För att undvika fler blickar säger jag alltså detta
mycket högt. Men precis som jag skulle säga "knövla", kom jag på att det inte lät så fint utan skule byta ut det mot "rulla" istället. Resultatet blev katastrof!!