Öronvivel!!
Kopierat från en artikel om ekologisk jordgubbsodling på växteko:
Öronvivlar Hur upptäcks ett angrepp?
Ser rötterna ut att vara uppätna? Finns vita C-formade larver i den omgivande jorden? Om så är fallet kan rotlevande larver vara orsaken till att plantorna utvecklas dåligt, försvagas och plötsligt vissnar. Plantan torkar ut när de fina rötterna blivit uppätna.
Det finns flera olika arter av öronvivlar (Otiorrhynchus spp.), vars larver lever på de unga rötterna och kronorna på jordgubbsplantor.
Hur ser larverna ut?
Larverna är 2-10 mm långa, böjda och benlösa. De är vitaktiga med brun huvudsköld. Färgerna kan variera något. När öronvivlar har jordgubbar som föda övergår färgen ofta i rött. De övervintrar i jorden som larver och förpuppas på våren.
Öronvivelns larver lever på de unga rötterna och kronorna på jordgubbsplantor.
Hur ser de vuxna ut?
Vuxna djur är svarta eller bruna med snyte. Storleken på den vanligaste arten är 7-10 mm. De kommer fram under senare delen av våren och lägger ägg i jorden i närheten av jordgubbsplantorna, från juli till augusti. Att det finns öronvivlar i fältet syns på de halvmåneformade gnagen i kanten på jordgubbsbladen under sommaren.
När gör de skada?
Äggen kläcks sent på sommaren och under hösten och larverna börjar äta av rötter och rothals. Rotsystemet blir svårt skadat. Största skadan på rötterna görs på våren, när larverna har övervintrat. öronvivlar gynnas av varma, torra somrar och milda vintrar. De trivs bäst på lätta jordar och i odlingar på plastlist.
Undersök jorden runt plantorna. Leta efter C-formade larver av öronvivlar. Placera in deras förekomst på kartan.
Hur minskar man ett öronvivelangrepp?
Gamla odlingar, som är angripna av öronvivellarver, ska omedelbart plöjas upp för att förhindra att insekten sprids ytterligare. Tag bort plantorna från det infekterade området, plöj upp fältet så tidigt som möjligt (april-maj). På så sätt minskas kraftigt kläckningen av nya öronvivlar. Fräs sedan jorden väl (3-4 ggr). Angripna fält som ska röjas bör alltså inte ligga orörda eller endast plöjda över sommaren utan ska fräsas upprepade gånger. På detta vis försvinner mycket av både larver, puppor och fullbildade öronvivlar. Var noga med ogräsbekämpning, eftersom öronviveln och dess larver kan leva på många olika växter (dock ej gräs). Det finns en biologisk bekämpningsmetod mot öronvivlar. Det är insektsparasitära nematoder, Steinernema carpocapsae, som man vattnar ut. Nematoderna letar snabbt upp öronvivellarverna och tar sig in i dem. Inne i insekten parar de sig och larven dör. Nematodernas ägg kläcks och ur dessa kommer nya nematoder, som sprider sig till nya öronvivellarver och infekterar dessa. Jordtemperaturen måste vara minst 10° C, helst över 14° C. Bästa behandlingsperiod är augusti, när öronvivellarverna är små. Jorden ska vara fuktig och nematoderna ska vattnas ut på kvällen för de är känsliga för solljus.
--------------------
Mvh Åsa
Människor kan diskutera, men naturen agerar. (Voltaire)
|