Litet bröllopstal, All hjälp emottages tacksamt ... Alternativ

[Snöflinga]

Sonen gifter sig på söndag med en underbar kvinna och det förväntas att jag skall hålla någon form av tal ..... Har inte en aaaning om vad jag skall säga, jo jag vet det där med inledning, mellandel och avslutning. + att tala fritt ur hjärtat ...

Men eftersom jag är en ganska blyg person när c:a 200 ögon stirrar på mig så har jag tunghäfta redan nu på tisdan ... Dessutom vet jag inte vad jag skall säga

(Det skulle förenkla med en liten fusklapp ).... Därför vänder jag mig till er kära vänner och forumister med ett stort HJÄLP ! Hittills har det vankats hjälp vid olika problem, men detta är kanske oöverstigligt ?

Ni kanske har ett litet tal jag kan plocka delar av eller tips på bok eller vad som helst som kan användas, gärna roligt eller näsduksbehövandes tårdrypande .......

Tack på förhand

[Monaxe]

Det där att prata inför massor av folk är banne mej inte det lättaste...förstår din vånda snöflinga!
Läste en LÅNG dikt (var ombedd) på en minnesdag i kyrkan för 5 år sedan. Kompisens son hade omkommit året innan, 12 år gammal. Kyrkan var verkligen fullsatt, flera 100 personer, jag var så nervös att jag knappt kunde andas. Var rädd jag skulle spy uppe vid altaret...

Man vill ju förmedla något bra och samtidigt hålla det på en nivå som känns rätt för just det speciella tillfället. Det gick bra den gången för mej, fick faktiskt beröm efteråt, eller om det var för att trösta mej....

Men tänk på några bra episoder du vill berätta om, inga pinsamma historier, men smågulliga så där...berätta om lite hyss och bus, lagom elakt. Poängtera hur glad du är över just denna dagen, nämn ingenting om ev barnbarn det blir bara plumpt.

Tänk på¨att prata långsammare än vad du tror. Man rusar gärna iväg och nästan snubblar över orden, ta dej tid att andas mellan meningarna. Konstpaus när du sagt något som verkligen ska uppfattas.


Ffa försök att inte vara för uppstyltad när du pratar, lätt att säga, jag vet, men låt orden komma så naturligt du kan. Grubbla inte på varje enskilt ord, utan tänk istället på VAD du vill säga, inte hur.

Och glöm inte att skåla!

Och att gråta vid ett sådant tillfälle som detta, det är väl bara vackert? Man gråter både när man är glad och ledsen, det är väl bland det finaste vi kan visa våra medmänniskor, att vi är rörda för deras skull...

Det här kommer att gå strålande, Lycka till

/Monica