Exploatering på gott och ont... Alternativ

[Monaxe]

Har glädjen att bo vid kusten, nära Marstrand, i ett litet samhälle som bestått av gårdar och sommarstugor som succesivt gjorts om till permanentbostäder.
När vi flyttade hit för 20 år sedan var det verkligen landsbygd.

Men nu, nu har Kungälvs kommun upptäckt att här finns det möjligheter att exploatera, läget är attraktivt och folk betalar vansinniga priser för att se en gnutta av havet.
Bönderna styckar sin mark och säljer tomter, och vi som bor här blir fullständigt överkörda, har ingenting att sätta emot... det ska byggas hus uppe på våra höga berg, med utsikt förstås..

Jag vill inte ha bredare vägar inne på vårt område, Vill inte att det ska byggas parkeringsplatser för att "öka tillgängligheten", vi behöver inte kommunalt vatten och avlopp, jag vill ha kvar skogen som min närmsta granne. Och varför ska vi redan boende behöva betala enorma pengar för något vi inte vill ha?

Eller är det bara jag som är bakåtsträvare och vill ha kvar det gamla? Är det för att man känner sej hotad som man reagerar som jag gör?

Helt plötsligt känns det inte längre omöjligt att flytta härifrån.

Men att lämna trädgården...Usch vad deppigt detta känns...

[Jan Lindgren]

Hej!
Det är så ibland att vi som vill ha mycket utrymme får flytta på oss. När man byggde höghus där vi brukade rida insåg vi att det var dags att flytta. Det var ett bra beslut för oss men kanske inte för alla. Bor man i en liten kommun som vi gör nu inser man att det vore bra om fler flyttade hit. Vi har ibland svårt här i kommunen att finansiera skola, barnomsorg och åldringsvård. Skatteunderlaget är för litet. Här måste man ordna nya tomter med sjöutsikt för att få några som flyttar hit. Det är inte bara nackdelar med inflyttning.
MVH
Jan Lindgren