13 december för 8 år sedan sprang jag in i den berömda väggen, har alltid jobbat massor, massor har haft extra jobb mm. var projectledare de sista åren då flög jag upp och ner till Stockholm men stortrivdes. Den morgonen gick jag upp som vanligt och satt vid frukosten och började bara stor gråta, sedan var karusellen igång. Jag orkade/kunde inte ta mig upp ur stolen, när jag efter några dagar tog mig till företagets läkare blev jag sjukskriven i en månad!!!! idag förstår jag ju att det var alldeles åt pipsvängen fel men då fattade jag inget. Jag hade panikångest gick i cirklar på nätterna och fick ingen luft, kunde inte sova följde faktiskt en serie på TV Kvinnofängelset jag tror den började vid 0400 tiden. Kunde inte prata med folk omkring mig, mina "vänner" slutade att höra av sig eftersom jag inte ville prata slöt mig för mig själv då var det som bäst. Fick/får det är fortfarande lika dant för mig att om allt går i sin gilla vardagslunk så fungerar jag idag, men jösses en sådan jobbig tid det har varit och fortfarande är ibland. ´När jag väl kom i kontakt med vuxen psyk fick jag en underbar läkare som har hjälpt mig mycket på vägen.
Jag skulle också arbetsträna jojatackar..... jag skulle alltså börja med två timmar om dagen, jag var alltså på jobbet 05.30 med en massa ångest och satt där till 06.00 då gick jag in och "jobbade" i två timmar sedan kunde jag rusa hem när alla andra kom till jobbet orkade bara inte träffa folk och heller inte prata med dom. Då bestämde min chef att jag inte fick komma före 08.00 och att jag måste fika med dom andra för det var bra för mig.... ellerhur. Då hade jag mina tankar på att köra bilen rätt in i en bergvägg, så illa var det för mig. Jag vet inte hur många gånger jag har ställt kundvagnen i affären och rusat ut för jag har inte fått luft eller så har det varit för mycket folk där.
Idag går jag fortfarande hemma och kommer nog aldrig tillbaka men jag kan fungera idag, vissa dagar/nätter är det ett elände men för det mesta fungerar det. Idag kan jag tänka att om jag visste vad mitt arbete kunde ställa till med, då hade jag gått hem 17, inte jobbat varje helg, tagit ut min semester, inte sagt ja till allt och alla, men nu är det som det är. Skulle nog kunna skriva en timma till om allt men det gör jag inte
Gå i väggen
14-07-2008, 19:23
