Usch, usch usch det är så jobbigt, varje gång
men det är ju en del av att ha djur och det är värt det! Det är värt all den där sorgen och alla tårar för att få ha dem hos sig! De ger så otroligt mycket, våra djur och hur jobbigt det än är när de lämnar oss så är det värt det!
Ibland träffar man ju människor, som inte själva har djur, som undrar om man verkligen vill ha en hund igen och gå igenom allt det där, en gång till....klart att man vill! Så mycket som dom ger, så mycket som man får, så mycket glädje!!
Vi har en labrador som börjar bli grå om nosen och även om hon är jättepigg och i fin form fortfarande, så vet man ju att det går ganska fort när det väl börjar rasa. Usch, ibland får jag tårar i ögonen när jag ser henne, bara för att hon inte ska finnas för alltid!! För att man vet att det bara är några år kvar
men än finns hon hos oss!! Så mycket kärlek som man ger och får tillbaka!
Många kramar till er! Glöm inte bort den hund ni har kvar, hon klara sig. De fungerar ju inte som vi. De saknar ett tag och sen går de vidare, sånt är livet. Min sambos förra gammelhund fick en hjärnblödning. Han tog bort honom morgonen därpå och när han kom hem med honom nosade Stina (labben) bara på honom helt kort, konstaterade antagligen att han inte var där längre och gick sedan iväg.
Kram, Kram
//Heda
Nu är det över...., min älskade Wilma har fått somna
28-07-2008, 15:02
