Det här med krig och elände... Alternativ

[Grå]

Lyssnade på nyhetssändningarna idag angående kriget i Georgien och reagerade på hur herrans förlegat och tattigt det lät med "erövra den strategiskt viktiga landremsan bla bla bla".

Strategiskt viktigt av vilken anledning? Makt och pengar givetvis, men att erövra mark och land känns vansinnigt passé. Förmodligen tycker inte världens alla makthavare att det känns gammalmodigt och passé med krig, men man kunde ju önska. Borde de inte bli trötta snart, det har ju krigats i tusentals år till ingen större nytta...
Varför kunde de inte nöja sig med att slänga käft på internetforum?

[Pirum]

Krig med "kulor och krut" är mycket riktigt ganska passé idag. Ganska få av världens länder krigar mot varandra. Mycket "bättre" att kolonisera och vara imperialist genom att äga produktionsresurser och naturrikedomar, med pengar som vapen. (Gärna uppbackat av lite krut såklart, för att ge extra tyngd åt envägsfrihandelsargumenten)

[Grå]

Krig med "kulor och krut" är mycket riktigt ganska passé idag. Ganska få av världens länder krigar mot varandra. Mycket "bättre" att kolonisera och vara imperialist genom att äga produktionsresurser och naturrikedomar, med pengar som vapen. (Gärna uppbackat av lite krut såklart, för att ge extra tyngd åt envägsfrihandelsargumenten)

Det är väl jag som är dum i huvudet då, men jag tycker verkligen att mänskligheten borde ha kommit lite längre än så. Jag har aldrig tänkt på det på detta sättet förut, mera "Jaha, nu är det krig igen, alltid är det nå'n som ska hålla på..."
Det är ju inte precis som att handel med varor och tjänster som makt och olja i sista änden genererar underlättas eller gynnas av att man tvingar till sig det man vill ha, för det måste ju kosta en jävla massa pengar att återställa skiten sedan, för att inte tala om den skyldighet som det krigförande landet har gentemot folket som blir kvar, för det är ju tydligen kutym också att man aldrig helt utrotar ett folkslag. Varor och tjänster blir betydligt dyrare för slutkonsumenterna både i det krigförande landet och hela världen än vad de hade blivit med renhåriga handelsavtal och välmående ursprungsägare.

Det är möjligt att krigsherrarna har en romantisk bild av sig själva som någon sorts glamourösa schackspelare och inbillar sig att de är bra på det de gör... de inser väl inte att det enda de gör är att traska omkring i farfars ärvda gamla yllestrympor. Fy fan vad patetiskt egentligen.