Berith:
"
Hur många djurfabriker har du jobbat på?" Svar: Inga.
"
Vad gjorde du för att stoppa djurens lidande?" Svar: Inget.
"
Vad var det för djur?" Svar: Inget.
Det finns så många sätt att ställa frågor på. Man kan ställa dem på ett vis, för att man vill bevisa hur rätt man har.
Man kan också ställa frågor, för att man är nyfiken på att veta vad som ligger bakom det personen vill förmedla.
Visst, du kan få rätt. Jag ger dig härmed rätt. Varsågod.

Du får det faktiskt så gärna av mig. Alldeles ärligt.
_____________________________________________________________________________
Om det finns
någon annan här, som är intresserad av att närma sig de här frågorna utifrån öppenhet och nyfikenhet, jag kan jag berätta något mer.
Jag kan berätta att jag är 56 år, att jag levt hela mitt liv på landet med djur och djuruppfödning. Jag äter kött, jag deltar i slakt. (Det finns så många olika sätt att hålla djur på! Och bönder älskar jag!! Vad har de med djurfabrikerna att göra?)
Jag kan berätta att några av mina största intressen genom livet är etologi (djurs beteende), naturkunskap, biologi, evolutionsbiologi, och närrelaterade kunskapsområden. Mitt intresse och mitt engagemang har varit (och är) stort och varmt.
Djurs välbefinnande står mig nära hjärtat. Och jag anser att en varelses välbefinnande (gäller både människor och djur) utgår från att få utlopp för sina naturliga behov.
Jag har också sett (jodå, med egna ögon) så oerhört mycket ren djurplågeri, som utgår från människors totala OKUNSKAP om djurs kommunikation och beteenden.
Jag har haft en "grisfabrik" i mitt närområde, och umgåtts med ägarna (via ett projektjobb jag hade). Liksom det även fanns en grisuppfödning med lyckliga utegrisar i min närhet. (innan EU:s regler förstörde ekonomin för sådan verksamhet)
Jag har haft egna djur, vars naturliga beteenden jag suttit och studerat i timtal i sträck - bara av djupt intresse och med glädje. Jag har även läst/studerat det jag funnit om etologi, och även psykologi och socialantropologi, vilket kan vara en fördel i sammanhanget faktiskt. Människor och hennes husdjur handlar ju om BÅDA, tillsammans! I ett samspel.
Det är lätt för människan att dra fel slutsatser om det djur hon samspelar med.
Många gånger blandar människor ihop "känslorna". Hon blandar ihop vad som är djurets bästa, och vad som är hennes egen känslomässiga respons på det som händer.
Människor menar oftast så innerligt väl, utifrån kärleksfullhet, och det kan bli så vansinnigt fel.
Människor som
arbetar med djur som far illa i någon mening, hamnar ofta i ett förnekelsetillstånd.
Mina egna erfarenheter? Höns(fabriker) och möss (labb).
Något exempel? Ja, jag kan ta ett från
TV, för det är så talande. Ett reportage om värphöns, stort antal i liten fyrkantig nätbur.
Skötaren berättade att de mår så bra sååå! De tar ingen skada. Varje gång en höna lagt ett ägg till exempel, kacklar hon högt och länge, så stolt och belåtet, hon mår BRA.
Det var sorgligt att höra denna okunskap. Med mina frigående höns
ser jag ju dagligen vad detta kacklande har för syfte och funktion!
Det tar ungefär en halvtimme för en höna att lägga ett ägg. Under tiden strövar resten av hönsflocken vidare i sitt födosök. När hon är klar, kan flocken vara långt borta, i vilken riktning som helst.
Så, när hon är klar, kommer kacklandet, högt och ljudligt. Lite försiktigt först, sedan högre och högre.
Tuppen reagerar omedelbart! Han kackel-svarar,
springer till sin höna, gör en kacklande dans omkring henne, med yttre vingen släpande i backen. (snyggt!) Sedan leder han henne tillbaka till flocken, där de alla tillsammans fortsätter sina göromål.
Så, den stackars hönan i buren, som kacklar så "stolt" - uppför bara en naturlig reaktion som är en produkt av hennes gener. I naturligt tillstånd har det ett syfte. I "djurfabrikerna" är det enbart en "sorglig rest" av naturliga behov och drifter, som hon får leva med...
Om det för den skull behöver vara synd om hönan? Ja, kan djur känna smärta, kan djur
lida?
Det finns det en annan tråd om.
Jag vet bara, att jag övertagit höns från djurfabriker. Och de har "förlorat sitt förstånd" - jag vill påstå (och folk med mig som har samma erfarenhet) att de blivit psykiskt sjuka.
En del går att rehabililtera hjälpligt. Men fullt ut ... ofta inte...
Ja, det här är en bråkdel som ligger bakom mina uttalanden och åsikter om "djurfabriker". En bråkdel. Ska jag ta med ALLT blir det en bok. En TJOCK bok. Och jag har skrivit klart för idag.