Ja ibland blir man inte klok på varför vissa träd verkar trivas! ;-) Ett träd som lyckats växa till sig lite och som med stam och en bit omkring står i en liten svacka ger visserligen alltid en ökad risk för t ex fruktträdkräfta, men trädet växer själv med rötterna uppåt om det klarar de första åren och därmed försvinner drunkningsrisken. Och en annan sak med fuktiga ställen och fruktträd - det är inte alltid lätt att fatta hur vattnet egentligen beter sig. Där det är stillastående grund- och ibland ytvatten får äppelträd och vissa andra mycket ofta kräfta, medan fuktiga ställen där vattnet rinner undan och förbi är mycket bättre. Ofta är det svårt att tolka hur vattenmassorna rör sig och om de gör det.
Ja det är färunderligt med trädens enorma känslighet för nivåer. Men om man någon gång grävt en större, djup yta ned i marken och haft den öppen under ett år eller mer, så tycker jag mig iallafall fatta aningen mer... Skikten i markerna är mycket olika varandra, ligger i tjocka och tunna lager och det är enorm ordning på hur organiska delar bryts ned och hur de transporteras ned i olika åldrar och hur mineraler gör det. Det är också en fantastisk ordning på hur vattnet rinner olika igenom skikten, och kunde man se syretillgång och annat skulle man nog se en pedantisk ordning där med. Trädens rötter är hårstråtunna i rotsystemets ytterändar, och varje liten rotspets rättar sig efter om den ska växa rakt fram, vänster, höger, upp eller ned. Var finns det bra syre, vätska idag... År efter år.
--------------------
|