Nu har lilla Miro/Aurora som jag hämtade hos Myosotis i tisdags börjat slappna av. Igår fick jag faktiskt handmata henne med små ostbitar och under tiden hon åt dom kunde jag försiktigt ge mig på att klappa henne. Något som tydligen var väääldigt skönt.
Annars har det vart mycket fräs och morr och hon fick vara i badrummet tills hon var mogen att komma ut. Det var hon tydligen i går kväll då hon stack in i sovrummet och under sängen. En stund senare kollade jag till henne och till min glädje låg hon plötsligt på sängens filt

Men sedan inatt har hon funnit tryggheten under sängen igen och där hör jag hur den gamla kastanjen som används som boll av de andra katterna, spelas med, fram och tillbaka. Det här kommer säkerligen gå utmärkt med tålamod och tid.