Okay då.
Denna har jag inte berättat förut, bara nuddat vid den i någon svammeltråd.
Skulle för ett antal år sedan, fira midsommar hemma hos en vännina. Ungar och hund skulle med.
Hunden var en helt hysterisk jycke (omplacering) som jag haft i ca. fyra månader.
Hon var mycket läraktig och hade då lärt sig plats på stället.
Däremot, visste jag inget om att hunden älskade igelkottar. Och då menar jag älskar!!!!
Sagt och gjort, vi firade med god mat och minst lika god dryck...(vin)
Min kära vännina har som vana att mata igelkottar, så hon står och fixar tallrikar med allehanda godis till dom.
Fram på kvällskröken skulle vi gå hem och jag står utanför staketet (ca 60 cm högt) och som kärringar gör, gick munnen i ett.
Ser i ena ögonvrån en kotte komma längst husväggen, men tänker inte mera på det.
Då ser hunden kotten och med ett svanhopp, drar hon över staketet och rusar fram och sätter sig....och bara luktar på kotte.
Jag däremot, som fortfarande håller längst ut på kopplet, far i en vid båge, med två och en halv skruv, över staketet och blir liggandes på rygg, med handen utsträckt bakom mej, som en omkullvällt frihetsgudinna, där ögonen är på väg att tränga ur sina hålor.
"Skall jag ringa efter en ambulans" frågar min väninna som står och biter sig i underläppen...(troligtvis för att hålla sig för skratt)
"Vet inte"...Ska känna efter först frustar jag och gapskrattar samtidigt.
Då ser hunden att matte ligger ner, fint på marken och då kastar hon sig ner brevid mej och platsar fint.
Mina två storögda barn stirrar på mej och när dom inser att jag inte är skadad, böjer sig pojken ner och plockar upp mina träskor, som står snyggt och prydligt parkerade
utanför staketet.
"Mamma, du glömde skorna", säger han och kastar träskorna på mej.
Då brast det för min väninna och hon vrider sig av skratt.
Sätter mej upp och ser hur grannarna i huset mitt emot stirrar med fasa på oss galningar.
Men överlevde gjorde jag och midsommar firar vi fortfarande ihop.