Hur skall vår mat produceras i framtiden? Alternativ

[Gunilla T]

Här har varit många diskussioner om ekologisk odling kontra konventionell odling. Jag skrev ett inlägg under "Trädgårdsprat men tycker det är värt en egen tråd och passar bättre i här.

-----------------------------------------------------------------------------------------Journalisten Gunnar Lindstedt har nyss givit ut en bok "Svart jord" där han tar upp det oljedopade jordbruket och de problem världen står inför. Han menar att vi är tvungna att återgå till beprövade jordbruksmetoder med växelbruk och djurhållning för att klara matförsörjningen.

De senaste 50 årens ständigt ökande jordbruksproduktion har vilat på billig olja. Den har drivit maskinerna och den är basen i handelsgödsel och kemiska bekämpningmedel. I dag i väst används tio kalorier energi för varje kalori mat vi framställer.

Han visar även på vad som hänt och händer i USA -ett antal storföretag har konkurrerat ut familjejordbruken och skaffat sig monopol på produktionen av spannmål, grönsaker, grisar och nöt och det är samma bolag som är djupt insyltade i kemikalieindustrin och framställning av GMO grödor.

Enligt Lindstedt är företagens målsättning att sprida GMO grödor över hela världen i sådan utsträckning att det i praktiken blir omöjligt att odla GMO fritt. EU har hittills hållit GMO stången, i stället försöker företagen nu ta sig in i u-länderna via USA´s biståndsorganisationer. Sedan GMO grödorna började användas i USA har jordbruket på bara några få år blivit alltmer energiintensivt, främst för att besprutningen av kemikalier ökar stort.

Citat ur boken;

"Användningen av konstgödsel ger kortsiktiga skördeökningar men undergräver bördigheten på längre sikt. Den intensiva användningen av konstgödsel i Europa och USA har lett till att en kulmen nåtts.Skördarna ökar inte längre i samma proportion som man ökar gödningen. Och eftersom konstgödselpriserna nu går brant uppåt (priset på konstgödning har fördubblats) så kostar det mer än det smakar att öka gödningen. Tillverkningen av konstgödsel från naturgas står idag för en tredjedel av energiförbrukningen i det moderna jordbruket. Konstgödsel är en huvudkälla till utsläppen av växthusgaser och den största energikostnaden inom jordbruket. När oljan sinar måste användningen av konstgödsel sjunka drastiskt, om inte helt försvinna. Naturgödsel är åter alternativet."

Författaren Gunnar Lindstedt räknas som en av Sveriges mest framstående grävande journalister. Han belönades med "Stora journalistpriset" efter sitt avslöjande av Trustor härvan

[Myosotis]

Det hade varit konstigt om inte gifterna hade varit giftiga. En kompis och jag fick otäcka stora vätskefyllda blåsor på benen efter att ha suttit i en blomsteräng i utkanten av en vinodling i Tyskland. Blommorna och insekterna verkade må bra, det var mycket vackert och idylliskt, och vi hade inte en tanke på att det kunde vara farligt att röra vid gräset. Och nu kommer säkert någon att säga att det är någon grundläggande skillnad mellan svenska gifter och utländska gifter, och visst, just det giftet kanske aldrig har använts i Sverige (och förhoppningsvis används det inte i Tyskland heller längre). Men även om det nu skulle vara så att svenska gifter är helt ofarliga, löser det globalt sett inga problem så länge de är farliga överallt annars.

Förra våren jobbade jag ett litet tag med att plantera träd. Säckarna hade varningstext typ farligt vid hudkontakt osv., man fick använda handskar. Jag höll andan när jag öppnade en ny säck, för den äckliga kemiska stanken var bedövande. Min arbetsgivare (som ändå är väldigt miljömedveten! Föder upp djur ekologiskt för att hålla betesmarken öppen och bevara biologisk mångfald) vattenslog plantorna först i ett kärr, sedan, när det torkade ut, i en bäck. Jag frågade förskräckt om riskerna och gjorde tydligt att jag inte gillade det alls, varpå han kollade upp ämnets giftighet och påstod att det nog var ofarligt. Alla gör så. På påsen stod det att de absolut inte fick sättas ut i vattendrag. Hur mycket gift är okej? Hur många sländlarver ska dö för att det inte ska vara okej längre? Bäcken rinner ut i ån och sen i havet där allt giftet samlas. Jag tycker det är obehagligt. Älgen som äter lite av plantorna kanske inte känner av något. Sen äter vi upp älgen, får kanske i oss lite, lite gift – och det gör väl ingenting, en gång.
Regnet sköljer så småningom ner giftet i jorden. Där på hygget var ett av de finaste smultronställen som jag någonsin sett. Jag vågade inte gå tillbaka och plocka dem sen. Överdriven försiktighet? Törnskatan som satt i en trädtopp och spanade ut över hygget fick säkert i sig en eller annan insekt som hade förgiftats av plantorna; en långsam skalbagge är lättare att fånga än en snabb. Om snytbaggarna dör av giftet så påverkar det förmodligen även andra skalbaggar.

Det var ett exempel från skogsbruket, men det är samma problem i jordbruket, bara mycket mer gift skulle jag tro.

För övrigt köpte jag boken igår, den verkar välskriven och lättläst, ska läsa den själv sen när pappa är klar med den.