Året var troligen 2000 - jag var på en stor kvinnofridskonferens i Stockholm och i talarstorlen stod Margaretha Winberg. Hon höll en bok i handen och började läsa;
"Plötsligt var han där igen.
Han stod i mörkret vid fotändan av sängen och stirrade på mig. Han syntes knappt bland skuggorna, men jag visste att han var där. Jag kände hans närvaro som en kramp i magen.
Inte ett ljud hördes. Ljuset från gatlyktan därute silades genom lövverket på vår björk, bildade fläckar som dansade över hans ansikte."Det blev alldeles tyst i den stora salen..
Köpte "Gömda" i pocketform på Centralstationen när jag åkte hem..hade inte hört talas om den tidigare - sträckläste hela boken.
"Gömda" är unik - det kan ingenting ta ifrån Lisa Marklund - böckerna efteråt är väl ingenting att höja till skyarna. Oavsett om den är sann eller friserad är den forfarande unik. Jag bryr mig inte alls om denhär "såpan" som pågår - Marklund har gett mig en läsupplevelse av högsta klass!!
Nu får vi väl vänta på tredje akten - Sanningen om "Sanningen om gömda"