Intressant diskussion. Jag vill och kan inte ge några tips, bara berätta hur jag gör själv. Jag kan nog vara ganska så oartig, för jag är alltid ärlig. Känner jag inte för att le gör jag inte det, hatar falska leenden. Ibland kanske man uppfattas som mer självsäker än vad man känner sig, för jag är egentligen en väldigt osäker person som kan sitta och grubbla i dagar på frågor som "varför sa han så", "varför gjorde hon så". När man är väldigt angelägen om att bli omtyckt verkar det ha motsatt effekt. Jag sökte en gång ett jobb som jag egentligen inte ville ha. Under intervjun blev jag alltmer säker på att det här verkligen inte var min grej. Kärringen var otrevlig och jag var nog nästan oförskämd, demonstrativt desintresserad, korta oengagerade svar osv. Jag fick jobbet!!!
Hoppas du har kommit över att ha blivit så illa hanterad, Christa. Sånt är jobbigt. Man får försöka att tänka på att det inte alltid behöver vara personligt, vederbörande kanske bara har en dålig dag.
--------------------
Det ska gå.
|