CITAT (Monarda @ 01-01-2009, 19:13)

Jag har vid några tillfällen råkat personer som från början har visat ett, som man säger, vinnande sätt. Till slut har det visat sig att vinningen var deras egen. Alltså snällhet och intresse för andra bara om det lönar sig.
Ärlighet vinner i längden, är man falsk går det till slut hål i fasaden. Jag håller med Myosotis, personer som jag genomskådat har jag valt bort från mitt liv.
Jag har tidigare varit en stor idealist och aldrig agerat för egen vinning. Inte varit fördömande heller utan accepterat människor som de är bara de inte är elaka. Jag har alltid ställt upp och försvarat dem som varit i underläge. Jag har inte funderat så mycket på hur jag är utan bara varit mig själv. Högste chefens sekreterare sa till mig en gång "Det är så roligt med dig för du behandlar alla lika". Oj då tänkte jag gör inte alla det?
Jag var nog ganska naiv och omedveten om hur människor agerar.
Under senare år har jag upptäckt att de där som är så himla trevliga för att de vet att de vinner på det faktiskt också tar sig fram i livet på ett betydligt mindre smärtsamt sätt än de som är helt fria från beräkning i sitt uppträdande. Att ha en trevlig fasad underlättar livet mycket för den som klarar det. Jag tänker inte i första hand på människor som jag tänker umgås med privat. Man tillbringar dock mycket tid med arbetskamrater och relationen till dem påverkar livet i stor utsträckning. Det är lätt att bränna ut sig om man är för idealistisk.
Jag kommer emellertid aldrig att kunna bli den där riktiga kamelionten och jag kommer aldrig att göra någon illa för att rädda mitt eget skinn. Sedan kan man ju tycka att det är orättvist när man upptäcker att den där människan som är så omtyckt och populär är en riktigt gris när det verkligen gäller.